United States or Bhutan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han ropade på kyparen utan att avvakta de andras svar. Himlen över havet hade grånat. Skyarna tornade upp sig i fantastiska drömbyggnader, under vilkas botten en strimma vallmorött solsken trängde fram som ett spett. Drömbyggnaderna voro underminerade och färdiga att störta. Gud vet, om vi kan cykla i morgon, sade den tredje cyklisten. Jag tror det blir regn.
Jag sov mycket illa om natten och hörde i sömnen huru man knackade på fönsterrutor, ropade namn på lotsar och bullrade med rundhult. Dessemellan tog blåsten ett tag i takresningen, gastkramade skorstenen på min stuga och trängde in mellan hull och skinn, så att de lossnade tapeterna lossnade än mera och ett regn av murbruk smattrande rann ned mellan rappningen och tapeten.
Ty han botade många och blev därför överlupen av alla som hade någon plåga och fördenskull ville röra vid honom. Och när de orena andarna sågo honom, föllo de ned för honom och och ropade och sade: »Du är Guds Son.» Men han förbjöd dem strängeligen, åter och åter, att röja honom. Och han gick upp på berget och kallade till sig några som han själv utsåg; och de kommo till honom.
Nu var han mitt emot henne och tog av sig mössan. Hon stannade och såg på honom. Också han stannade. Han kunde inte fortsätta och låta henne stå där, på motsatta trottoaren, och se på honom. Förvirringen drev blodet till hans ansikte. God da, Stellan, ropade hon med en klingande röst, som hördes över hela gatan. Kommer du inte och hälsar på mig.
Med skälvande läppar formade jag en vissling. Och hör! Mycket riktigt svarade ett eko, svagt och avmätt och alldeles lagom. Men ekot var ingen annan än min flicka, som stått bakom muren och hört alltsammans. Då sa min mor: Få nu se, om ekot svarar mig. Och hon ropade: Gemena slyna!
Mitt i sin förvirring märkte hon det och sökte fatta sig. O, Gud, ropade hon, när skall då detta olyckliga land få fred! Du tycks taga dig reservarméen särdeles när, min kära kusin. För ögonblicket går det ingen nöd på den. General Bonaparte, tillade han spotskt, låter nog Masséna och Moreau raka kastanjerna ur elden. Edmée knep läpparna hårt samman.
Då han emellertid såg, att trälarna icke genast följde med in utan togo spadarna med sig och i en grå flock linkade bort till varggropen, ropade han på bryten. Vi tycka att det är bäst att skotta igen gropen, så får hon bli där, sade bryten och hejdade ett ögonblick sin gång.
Jag hade sett hans porträtt bland industriens märkesmän i stockholmstidningarnas specialnummer: Direktör John Betulander, vars arbete i oxygenolindustriens tjänst etc. Det var själva den hurrande Leviatan! ropade Betulander. Nu har jag suttit här med det här tomliket i en timme! Käre bror, sade jag, när du går på kafé i Danmark, skall du antingen vara stamgäst eller buddaist.
När de nu hade kommit till den plats som Gud hade sagt Abraham, byggde han där ett altare och lade veden därpå, sedan band han sin son Isak och lade honom på altaret ovanpå veden. Och Abraham räckte ut sin hand och tog kniven för att slakta sin son. Då ropade HERRENS ängel till honom från himmelen och sade: »Abraham!
Han tog långa promenader ut till Gamla Uppsala för att avlyssna nordanvindens sus i granarna på kyrkogården några gamla sagor, han ropade upp kämpaskuggor ur högarna, men där kommo inga; han gick ut i kronoparken för att »ta stämning», men han fick ingen, han drev på kyrkogården men det blev ingenting av. Ingenting läste han annat än skönlitteratur och de estetiska systemerna.