United States or Chad ? Vote for the TOP Country of the Week !


Också Fika Lindqvist såg jag sedan någongång, fick också veta, att man verkligen ett par aftnar hos henne läst en roman, och att hon var nära bekant till Hammarsköld, Atterbom och några andra den tidens unge svenske författare och hade med intresse talat om dem någongång, hon var således lärd. Ett sinne öppet för det vackra i lifvet låg i hennes blick och smög sig stundom fram i något ord.

Säkert är åtminstone, att denna roman, som Henning Berger själf det bör erkännas har kallat »en rapsodi», ger några af de drag, hvilka framträda mest i hans författarskap, isynnerhet sådant det numera ter sig. Henning Bergers främsta egenskap är, som vi veta, hans förmåga att se. Ingen är mera främmande för umgänget med idéer än han.

Men småningom förde hon samtalet in literatur och till sist lyckades hon honom att tala om sin roman. Han blef intresserad och började draga upp konturerna i stora drag, han talade sig varm, gestikulerade med högra handen framför sig, der orden icke räckte till att hålla stämningen fram.

Min ungdoms roman förde mig icke till lycka, och ett resonnemangsparti kunde jag ej förmå mig att göra. Jag hade nästan glömt min lilla chemiska uppsatts, min far dog, och man hittade den ibland hans papper. Man var icke ovan att finna min stil i hans anteckningar, jag hade renskrifvit flera af hans uppsattser, och man ansåg derför äfven denna för hans arbete.

Men jag måste vara hård jag vill vara hård och kall, annars räddar jag mig icke från Och han lyckades somna före klockan tre natten. Dagen därpå vandrade han upp till stugan Asanders ås. Han kom dit just som solen stod middagshöjden, men innan dess hade han avsänt manuskriptet till den roman han skrivit.

Här är den punkt, som slutar linjen Anatole France har tecknat i sin roman. Själfva fabeln föres vidare ännu några sidor: till den 9 Thermidor. Kommunen spränges, dess domstol upplöses, och bland dem som följa Robespierre schavotten är också medborgaren Evariste Gamelin. Som bekant pågår i Frankrike sedan ungefär fyra år tillbaka en skarp strid om Rousseau.

Kanske i alla fall, en gång, långt fram i tiden, det skulle visa sig, att all denna ironi, han nu stod mitt uppe i, varit till hans och Gretas bästa, en lång omväg liksom i en roman, för att de mycket klarare skulle förstå, hur gränslöst de älskade varandra? Ja, vem kunde veta ? Han skrev som vanligt sina brev till Rose. Men inspirationen var borta, dess källa sinad.

Redan som ung flicka hade hon tillegnat sig hvad tiden bjöd i romanväg och förvärfvat en sådan färdighet i främmande språk, franska, tyska och äfven engelska, att hon förmådde i familjekretsen föreläsa en roman, som hon rak arm öfversatte från det främmande språket snabbt, att åhörarne knappt märkte att texten ej var svensk.

Faktum är, att vi i Bourgets roman ha denna köttets och andens motsats och kamp.

Och jag skall kunna skrifva min roman om kvinnan, som dog af att ha varit en leksak för den man, hon älskat med hela sin lidelsefulla själ. Den dikten skall bli min bikt. Och om jag får bref, svarar jag blott: »det finnes människor, som glida undan, ingen håller dem kvar. Jag tror, det är trofasta naturer, fast lidandet kan bli svårt, att de icke uthärda »