United States or Cuba ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hela denna sönderrivna kuststräcka vilar till allra största delen på urformationen: gneis, granit och järnmalmer, av vilka senare man endast funnit Utös tillräckligt rika att bearbeta. Granitvarieteten pegmatit uppträder stundom i så stora samlingar, att den tillvaratages för fältspatens skull, som går till porslinsfabrikerna.
Din skuld? Hvad är din mening med det talet? Hans skick, hans sätt, hans språk, hvad rör det dig? JULIA. Hör endast, att jag får förklara mig. Jag hade två förslag och gjorde valet Så dumt som möjligt. v. DANN. Gåtor allt ännu. JULIA. Jag kände förr herr Frank, jag sagt det ju. Att han var fattig, visste jag tillika, Men stolt också, ja, mer än många rika.
Och mamma torkar lätt hvar tår, Och så ett leende hon får Och kyssen och famnen tillika. Och då känna mödrar sig rika. Ja, inte får man undra på, Att mödrar se med glädje på De barnen, som äro så rara, Att jämt nian vill kyssa dem bara. Anna H m Preinitz. De små missionärerna. När de uppnådde höfdingens eller konungens residens, fördes de små fångarne fram inför härskaren.
Ser du, jag var i dag så bedröfvad för att min fot aldrig vill bli bättre, och jag tänkte på, att många människor ju äro så rika och ha ingenting som plågar dem, och jag måste ligga här för att inte vi ha råd att söka en skicklig läkare. Men det var orätt af mig, och nu när du sjöng din sång, kom jag att tänka på, huru rik jag ändå är, som har dig och mor.
Själf tiggarns hund, som svälter med sin ägare, Går i hans spår palatsets rika bord förbi, Försakar, umbär, lider för sin trohet gladt Och fruktar ingen hunger så som kärlekens. Att slicka en förhatlig hand blott för dess makt, Att byta herrar, ockra med tillgifvenhet Kan människan allena. FOLKET. Bitter var du förr, Och samma bittra sinne, gamle, följer dig Ännu i döden.
Det är mycket godt man får till lifs i The New York Sun, hvars framstående utgifvare och ägare ni nyligen hade nöjet, fördelen och äran att lyssna till. Jag ber att få läsa upp följande för er såsom en af The Sun's talrika ljusstrålar: »VÅRA GOSSAR Hvarje moralist frågar sig ibland: Hur är det fatt med sönerna till våra rika och stora män?
Hela nejden erbjuder den mest förtjusande omväxling av skogbekransade höjder, sluttningar, vattenspeglar, klippor, öar och har av beundrande turister fått namnet »Nylands Schweiz». Bergen äro rika på malmer och sällsynta stenarter; botanisten finner här allt vad den finska floran äger rarast och praktfullast.
Men vad det vore skönt att ha ett tusen kronor just nu, så att jag kunde äta mig mätt varje dag och gå här hela vintern! Han hade aldrig hyst något agg eller någon avund till de rika, över huvud hade han alltid föraktat jordiskt välstånd, det var något som inte angick honom.
Men har du nu fått dig givet vad du har, huru kan du då berömma dig, såsom om du icke hade fått det dig givet? I ären kantänka redan mätta, I haven redan blivit rika; oss förutan haven I blivit sannskyldiga konungar! Ja, jag skulle önska att I verkligen haden blivit konungar, så att vi kunde få bliva edra medkonungar.
Landet hade så föga råd att förlora en talang, att det vore att tillråda, att man toge vara på denna, skaffade henne medel, först att utrikes utveckla sina rika och lofvande anlag för att sedan möjligen få henne engagerad i St. Petersburg eller Helsingfors, om hon ej, som så många andra stora, föredrog att stanna ute, vid någon verldsteater borta i Södern.
Dagens Ord
Andra Tittar