United States or New Zealand ? Vote for the TOP Country of the Week !
Hon gaf honom kyss på kyss, tiggde och bad att få pengarne, men han gaf intet. Hvarför? Nej, han ville inte. Han skulle retas med henne en smula. Hon var också förfärligt besvärlig. Hennes tänder hade blifvit maskstugna på en tid, unga flickan! det var redan stora hål midt framme i mun. Allt det der syntes så bra just nu i den klara belysningen.
Han började tjuta och rusade på Petu. Denne sprang undan, så att klädningen fladdrade. Modren tystade dem och tog fatt i Ville. Petu började retas: Ähä! si' du! Ähä! Och till slut räckte han tungan långt ut. Hvad heter du, min flicka? frågade den ena frun. Int' ä' ja' flicka, fast ja' har klädning. Frun skrattade. Du har väl ändå något namn? Petu. Jaså, du heter Petu.
Här är han som hemma hos sig; hojar och sjunger; dödar huggormar med sin påk, lockar fåglarne att svara, narrar den flyende haren att sitta; känner älgspår, och vill bestämt gå fram och retas med tjurn. Därpå storma vi ett berg, brant som en mur, och komna upp på platån, där endast några martallar blivit lämnade, se vi havet under oss med sina tusen kobbar och skär.
Här är han som hemma hos sig; hojar och sjunger; dödar huggormar med sin påk, lockar fåglarne att svara, narrar den flyende haren att sitta; känner älgspår, och vill bestämt gå fram och retas med tjurn. Därpå storma vi ett berg, brant som en mur, och komna upp på platån, där endast några martallar blivit lämnade, se vi havet under oss med sina tusen kobbar och skär.
Jag gör aldrig något. Jag är alldeles för slapp.» »Hvad skulle ni göra, om ni icke var slapp?» »Estetik heter min skylt. Jag bar den för det jag snart skall kunna komma utrikes igen.» »Estetik?» sade fru Zimmermann fundersamt. »Så skrifver ni väl?» Den lilla skrattade till. »Åh, det är inte sant. Det är bara som herr Zimmermann funnit på för att retas med mig.»
Sven och mamma hade sina små hemligheter, och när Sven viskade något till mamma, fick inte ens pappa höra på. Försökte han det bara för att retas med Sven, då skrek den lille: »Nej, han får inte. Han får inte. Säg honom, att han inte får.» Och mamma värjde sin skatt och höll pappa på avstånd, så att Sven fick tala ut i hennes öra, allt vad han hade att säga.
Olle var hennes smeknamn, ett påhitt av Jan-Petter. Du är rå! sa fru Olga. Ja, medgav han, det är jag, men det ska bli en ändring. Jag har haft en gemen dröm Han stirrade ned i backen, rynkade pannan och gjorde en min som om han svalt ricinolja. Om mig? frågade Brita, tog polkagrisen ur mun. Nej, inte om dig. Det sa jag för att retas. Jag drömde om ett annat kvinns. Det var inte någon av er.
Här sen I en växt, som är saftig och grön. Och spetsen nu riktigt ert öra; Ty konsten är icke så lätt, som i tron, Den heter: att se, men ej röra. Ja, gick det ej just, som jag trodde förut! I nafsen åstad med det samma. Men öfning ger färdighet, kära små barn, Ty det har jag lärt utaf mamma. Men retas, det får man ej heller, förstås, Fast något det kostar att lära.
Och han plägade giva sin hustru Peninna och alla hennes söner och döttrar var sin andel av offret; men åt Hanna gav han då en dubbelt så stor andel, ty han hade Hanna kär, fastän HERREN hade gjort henne ofruktsam. Men hennes medtävlerska plägade, för att väcka hennes vrede, mycket retas med henne, därför att HERREN hade gjort henne ofruktsam.
Men bringas de att vara natt och dag i ont sällskap, så smittas de till själ och kropp: och om de avskyr det sällskapet, men ändå nödgas umgås därmed, så händer det ofta, att de förbittras, retas och blir liksom djävlar. Albert studsade, liksom alltid, vid detta ord; så fort han inte själv brukade det i svordom. Han viskade något för sig själv om läsare.