United States or Eritrea ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det skar mig i hjärtat; vårsolen blev mörk och mina ögon; jag förargades över människornas ondska och ångrade att jag tagit den nya rocken för att lägga hyende under deras fåfänga. Det var naturligtvis för deras skull som jag tagit på det nya plagget. Ett vemodigt, ömkande löje svävade över den gamles läppar.
Att skriva hem efter hjälp förbjöd mig min stolthet, och ännu hade jag litet hopp kvar om att det till slut skulle ljusna. Så småningom vandrade det ena plagget, den ena småsaken efter den andra till pantlånaren, och till slut stod jag där utan att äga mera än de kläder jag gick och stod i. »Då började svälten på allvar.
Maglena hade bäddat opp sängen, "sopat" golfvet med en knippa björkris, diskat och skakat "kläderna". Som matmor satt hon nu på en hopvikt fäll vid spisen och lagade husbonds byxor, medan husbond själf satt hopkrupen i andra fållen och tåligt väntade på det för en husbonde rätt oundgängliga plagget.
Så rik hon ändå var, som hade en sådan gosse! Både gikten och ryggvärken lade sig för den tanken, så lycklig gjorde den henne. Det kändes icke så litet tafatt för Per i början. Han kunde icke få det rätta taget, plagget gled undan, och så började det svida i fingertopparne. Men pyttsan inte fick det betyda något. Så mycket karl var han väl, att han icke frågade efter, om det sved litet i skinnet.
Låt hämta hans ränsel, hans rock, hans hatt. Hans plit och gevär också: Hans ädla namn och hans krigarskatt, Den här skall i arf dem få." Man kom med vapen och dräkt i hast, De burits af femton, Stolt. Von Döbeln log med ett ögonkast På sin skyddlings trasiga kolt. "Stolts rock är blodig, det fordras mod Att dra det plagget uppå; Men Fähund, ser jag, har tjockt af blod På egna klutar också.
Han blef förresten ganska trött på försöket och nere i djupet råkade han i ett förfärligt svettbad trots att han under vägen hade aflagt det ena plagget efter det andra, och endast hade kvar 1 par skor, 1 par strumpor och 1 par byxor på sin knotiga men lärda gestalt, när han ändtligen nådde schaktets botten.
Han gned och sköljde och höll det tvättade plagget pröfvande upp mot dagern. Ja, verkligen, satt där inte ändå kvar en mörk fläck. Litet mer såpa, och så ner i baljan igen. Nu måtte den väl vara borta ändå. Så där ja han vred, så att vattnet forsade mellan fingrarna nu ner i grytan med plagget. I detsamma stod Nils bredvid honom. "Är det du, Nils?" "Ja, du tvättar ju som för dagspenning."