United States or Benin ? Vote for the TOP Country of the Week !
Johanna skall icke förblindas av patronens visserligen för oss och henne smickrande förslag: hon skall ej glömma den, åt vilken hon en gång givit sin tro... Ja, nog tror jag, att flickan nu är lika oförståndig som du, det tror jag visst.
Men patronens lugna runda ansikte och välvilliga blickar erinrade i denna stund om månans nyss, så att han fattade mod, då husbonden åter tog till ordet: Lundstedt har varit en trogen tjänare och har fört sin kladd ordentligt.
I eftermiddag kan du börja på arbeta igen!» Mannen gick, och på aftonen återfick patronens Anna sitt silfverhjärta putsadt, uppfiffadt och helt. Det hade förutom reparationen kostat ett människolif. Far och son. En aftonstämning. Det lugnade.
Jag kan aldrig fördraga tanken på vad du gjort: den skall föra mig till graven, Brant. Korporalen ville fatta Kerstins hand; hon drog den hastigt tillbaka. Du gör mig bedrövad, mor, sade korporalen ömt. Ja, jag säger, att ångerns dag kommer... det skall svida i ditt hjärta... men då är det för sent. Nej, Kerstin, jag ångrar aldrig, att jag avslog patronens begäran.
Hvarför hade hon egentligen valt honom, då så många andra beundrare icke begärde bättre än att få falla till hennes fötter? Och patronens trenne söner, svärmade de ej alla omkring henne likt bin kring en svällande ros. Hvarför hade hon ej valt någon af dem!
Han såg alltjemt ned, men rösten dallrade när han lugnt och fast som svar på patronens beskyllningar sade: Heikki stjäl inte. Stjäl han inte? Nehej! Jaså, han stjäl inte? Han är en liten engel, det är han.
Länsmannens tanke hade likasom funnit eko i patronens själ, ty denne senare utbrast nu: Svalgren, i skrubben bredvid vedboden ligga handklovar och en black. Spring genast efter dem! De komma nu till pass. Emellertid hade patronens och Svalgrens ovan förmälta nödrop fört till stället hela gårdens manliga och kvinnliga befolkning.
Nå, så bjur han på något då? Lundstedt lovar att bjuda vid första gästgivargård, men Svärdsbron vill inte lämna kredit, och tillnyktrad efter sin kontusion erinrar han sig det utlovade snuset, varpå han intränger i boden med piska och tömmar, på samma gång som han efter patronens avlägsnande fattas av nyväckt hopp att kunna pruta på kaffet, vilken omständighet leder hans tankesnurra baklänges upp till minnet om ett glåpord, som stod i sammanhang med segelgarnet, men som han ej kan minnas, varpå Blacken gör ett nytt framryckande mot hemmet, vilket besvaras av bonden med en inhalning av de medförda tömmarne, med påföljd att hästen stryker vagnen in mot glasdörrarne, som klinga, allt under det kusken skriker po-ah! utan annan verkan än att boddrängen bryter in, ger Svärdsbron en halskaka så att cigarren kryper baklänges in i munnen och den kiknande rökaren kommer ut på gatan i samma ställning som en magisterhoppare.
Lundstedt mottog med rörelse de stora vackra gröna tiorna och tryckte patronens hand, viljande säga något som ej kunde komma fram, medan handelsmannen sakta sköt honom ut genom dörren. Det är bra, det är bra! Gå nu och säg adjö åt frun och kamraterna, jag tror att Svärdsbron har brått att komma hem.
Det är denna fråga, som sysselsätter honom, under det han, såsom vi nämnde, med långa steg mäter kontorsgolvet. Patronens hjärta var varken av tack- eller stångjärn, långt därifrån; det var en mjuk muskel, lätt nog genomborrad av en pil från Amors båge. Detta hjärta ägde hemligheter hemligheter, vid vilka de fem världsdelarne skulle häpna om de blevo kända.