United States or Nigeria ? Vote for the TOP Country of the Week !
Under deras befäl stod en krigshär av tre hundra sju tusen fem hundra män, som stridde med kraft och mod och voro konungens hjälp mot fienden. Och Ussia försåg hela denna här med sköldar, spjut, hjälmar, pansar och bågar, så ock med slungstenar.
Sedan våra fiender sålunda hade fått förnimma att saken var oss bekant, och att Gud hade gjort deras råd om intet, kunde vi alla vända tillbaka till muren, var och en till sitt arbete. Från den dagen var ena hälften av mina tjänare sysselsatt med arbetet, under det att andra hälften stod väpnad med sina spjut, sköldar, bågar och pansar, medan furstarna stodo bakom hela Juda hus.
Även riddaren följde tåget men oväpnad, ty han tyckte det föga löna mödan att pådraga ett pansar eller störa sitt goda svärds vila för en dylik fejd. Han gick i spetsen för sitt folk, stödjande sig på en käpp, såsom han plägade göra, då han var ute att se på åkrar och ängar.
Ja, vi höra icke natten eller mörkret till; låtom oss alltså icke sova såsom de andra, utan låtom oss vaka och vara nyktra. De som sova, de sova om natten, och de som dricka sig druckna, de äro druckna om natten; men vi som höra dagen till, vi må vara nyktra, iklädda trons och kärlekens pansar, med frälsningens hopp såsom hjälm.
Nej, redas skall Leiokritos en graf också Invid hans sons, min hätska oväns vid min väns, Och gömmas skall med båda ock i mullens djup, Hvad kämpar älska att i griften äga än, Den trogna vapenskruden: pansar, svärd och hjälm. En vård, konstnärligt formad, skall jag ställa sen På fadrens som på sonens graf, med bådas namn Och äreskrifter huggna in i marmorn djupt.
EURYSAKES. Märk, moder, märk, jag sluter dig i järn och stål, När jublande jag famnar dig i denna stund. TEKMESSA. O famn! O Ajas, Ajas! Flydda, glada dar På Xanthos stränder! Gosse, tryck mig hårdare Emot din hårda barm ännu! Så var jag van Att famnas af din fader förr, när segersäll Han kom från sina strider. O, hur mjukt det känns, Ett pansar, när där inom göms ett älskadt bröst!
Intet stål har genom mitt pansar skurit, Dock förblöder hjärtat af djupa sår. Gömma borde jag min blick för dagen, Och jag skyggar att se dig an; Men min skuld jag ville för dig få blotta, Därför bar jag lifvet och andas än. Jag är krossad. Dock min lott af storhet Hann jag taga, fast ung till år. Fråga sagan, lyssna, då barder sjunga, Och du skall förnimma, hvad Hjalmar var.
Jag har känt män och kvinnor, som offentligheten icke mycket kände till, ty denna klass söker icke offentligheten, men som i sitt lif visade sig ha nått detta idealiska stadium. För denna klass skall jag ge er en passande illustration ur en dikt af en skotsk skald, som alltför ung lämnade lifvet: »Jag vill gå fram bland män, ej klädd i hånets pansar, men i mitt rena uppsåts blanka vapenskrud.
Jag häpnar, när jag tänker på Den väldige, som sådan rustning burit har. EUBULOS. Min arm har, sen jag lyfte detta pansar sist, Försvagats märkbart; sorg och nöd ge krafter ej. Det känns mig tungt, ehuru tomt, kanhända tungt Mest för dess tomhet. O, det omslöt dock förut Ett hjärta, hela salaminska folkets hem. O sköld, o svärd, ärrprydda båda, vittnen af Så mången kämpes nederlag, er tid är slut.
Och jag skall sända främlingar mot Babel, och de skola kasta det med kastskovlar och ödelägga dess land. Ja, från alla sidor skola de komma emot det på olyckans dag. Skyttar skola spänna sina bågar mot dem som där spänna båge, och mot dem som där yvas i pansar. Skonen icke dess unga män, given hela dess här till spillo.
Dagens Ord