United States or Romania ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men det vore obarmhärtigt att med mindre allvar omnämna en gammal man och borgare af herr Gyllendegs kvalitet, och vi vilja därför med all respekt tillägga blott detta, att herr Gyllendeg alltid regelbundet besökte kyrkan, alltid kastade sin slant i håfven hårdt, att den ljöd som tvenne, aldrig svor, utan i yttersta förbittring, och äfven blott vid sitt handtverks arffiender: tviskinn och brända buller, och för öfrigt med den modesti bar sin stora förmögenhet, att han alltid kallade sig fattig, förföljd och ensam i världen.

Hans föregångare bland finska språkforskare egde en långt mindre omfattande synkrets. tal om Lönnrot som språkforskare jag med detsamma äfven omnämna hans Lexikon, som visserligen såg dagen mycket senare, men hvilken han arbetat troligen redan vid tiden för sin flyttning till Kajana.

En enda uppgift, rörande hvilken jag ej kan hänvisa till någon svenska tryckt bok, anser jag mig likväl oförhindrad att här omnämna, den, om den bekräftar sig, säkerligen är af stort intresse.

t.ex. omnämna en del skalder, att örnen allenast blickar opp mot solen, medan åter andra påstå, att han bor i solen, går till solen, sveder vingarna i solen, o.s.v.

Det sista draget, som återstår oss att omnämna af hans karakter, och som gör honom fulländadt tragisk som om han vore en ren fantasiskapelse för ett drama, ur hans nästan demoniska medvetande om sin bråddöd. Ingen har vuxit förtrogen som han med förgängligheten och undergången af allt jordiskt. Och denna förkänsla blir allt starkare, ju mer han nalkas döden.

Nej, det hade bara fattats det, sa jag, och det kan du icke heller vänta dig av en man vid hans ålder. Min varning gäller fast mer de unga gloparna, ty om en sådan tar dig under hakan, sker det i en bestämd avsikt att kyssa dig. Lisbeth lovade vara sin vakt och jag ansåg mig icke ens behöva omnämna tilldragelsen för mina systrar. Vi levde som sagt en tid i lugn och lycka.

Vi måste här äfven omnämna Weckherlin, han, som allra först införde de romerska versformerna, derföre att han såsom författare till ett slags epos öfver Gustaf Adolf måste blifva mycket uppmärksammad af de svenska lärda.

Och nu nödgas vi litet tillbaka i tiden för att göra bekantskap med en man, hvars fruktade anblick snart skall öka förskräckelsen i detta tragiska uppträde. Vi hafva redan tillförene haft tillfälle omnämna stadens hedervärda bagare, herr Gyllendeg, och ville önska blott, att han för läsaren vore lika bekant som för hvarje person två, tre mils väg omkring hans skylt.