United States or Saint Lucia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han hade nog gjort det klart för sig i går, tänkte hon allt skulle blifva godt igen, allt stanna vid det förra. Far och mor voro så glada och försonligt stämda nu på morgonen; man hade hört af en dräng, att Hedda hade firat sin förlofning med Paawo i går qväll. Det var en glad öfverraskning på måndagsmorgonen. Det var ett lyckligt omen.
De gudar, som gynna kärleken och äktenskapet, hade utestängt furierna från bröllopssalen. Rakels skepnad hade icke uthärdat bröllopsglädjen, utan vikit från hans sida. Hon skulle återvänt, ifall det olyckliga omen, varunder bruden lämnade sin fars hus, hade omtalats för honom. Men gästerna hade förtegat det. Det var opassande och farligt att tala om ett olyckligt förebud.
Han gick gatan upp och ner, till dess butikerna stängdes. Men utan resultat. Hon hade redan rest... Han tog hennes försvinnande som ett gott omen. Nu fanns det ingenting, som kunde bringa hans tankar på avvägar från det stora målet: världsåskådningen. Det hade varit upprop. Man stod nere på skolplanen, klassvis och i smågrupper och diskuterade schemat och lärarna.
Omen accipio i det jag påminner mig ett ställe i Genesis: »Min båge har jag satt i skyn, och han skall vara tecknet till ett förbund mellan mig och jorden.» Jag går icke längre på marken, jag simmar i luften, och med bevingade steg träder jag in i trädgården, där det ej finns någon människa.
Hon hör på mig med undrande, glänsande ögon, och långt därefter så långt, att jag först icke kan erinra mig, vad jag själv sagt berättar hon mig, att Sven suttit på hennes bädd, klädd i sin vita nya dräkt med det blå skärpet och sagt: »Mamma ska' inte gråta så mycket efter mig. Det gör så ont i mitt huvud, när mamma gråter.» Jag hör på dessa ord, och jag tager fasta på dem som på ett omen.