United States or Nicaragua ? Vote for the TOP Country of the Week !
Avringning. Då återtog jag det andra, vanliga sättet, med ilska, skrik, ovänlighet, bråk, samtal med föreståndarinnan, vaktföreståndare, avdelningschefen och hot med generaldirektionen. Inom 3 min. var jag framme vid rätt nummer. Jag tror inte på vänlighet mot allmänhetens tjänare. De äro inte vana vid sådan. Den svenska allmänheten är ohövlig, otillgänglig, oartig och otacksam.
Då sade fru Hyltenius, och hennes röst svällde och skalv av ett visst patos: Jag skall bliva mycket stolt den dag, då jag har lärt herr Abraham Krok en smula hövlighet. Har jag varit ohövlig? Förlåt! Men jag kan inte vara hövlig, alltid och allestädes. Och det är tämligen sent. Och det här är mitt rum. Han ångrade sig genast men hann icke runda av satsen, bryta dess skärpa.
Nu rodnade han igen, men av ilska. Hon fick genast övertaget över en, hon manövrerade det alltid därhän, att man i sin rättmätiga vrede förgick sig, blev ohövlig och drullig. Lycka till, sade han. Men då hade hon redan gått sin väg. Stellan lämnade i en obehaglig stämning denna gata, som från och med i dag var hans rättmätiga promenadplats. Han hade gjort fiasko. Och det förtröt honom.
Anderson var emellertid en belevad man och blev därför inte ohövlig, utan lyfte artigt på hatten och sade: »Förlåt! Min herre har visst tagit fel käpp?» Den andre tittade på käppen. »Det tror jag inte», svarade han. »Men det tror jag», svarade John med eftertryck. »Den där käppen är nämligen min.»
Och då slutligen en aktad manlig kund frågade oss, varför vi skaffat oss en så ohövlig flicka, som snäste honom och hotade honom med polisen, blevo vi helt förskräckta. Vi rådslogo, och på vår yngsta systers förslag beslöto vi att taga ännu ett steg i upplysande riktning.
Tyckte han att hon borde beställa flera, det här var bara provkortet? Alldeles förbannat likt! Han tänkte på att han hade kredit hos Monna Lisa och ville inte vara ohövlig. Hon stod kvar länge och beundrade sig själv tills någon ropade bort henne. Gå, gå, ropade han till tidningsgubben som kom, jag har läst alla tidningar, alla, hör han! Gubben bara gapade av förvåning, men lomade i väg.
Signe var dock alltför mycket kär, och han alltför litet. När hon för åttonde gången på samma dag ringde till honom, blev han därför ohövlig i telefon och hon måste, för sin självaktnings skull, bedja honom att inte vidare besvära sig för hennes skull. Så var den saken klar, och Anderblad åter fri.