United States or Macao ? Vote for the TOP Country of the Week !


Min uppgift där var nämligen att dammtorka, läsa korrektur, skriva notiser, sälja svenska böcker och vykort samt elda centralvärmeledningen, vilket senare uppdrag jag skötte med sådan bravur att brandkåren en vacker natt måste tillkallas. Nåja, den behövde inte stanna länge.

Generalagenten följde med glittrande och tårad blick de bortkilande barnen, snodde i tankar sitt bockskägg och vände sig till prästen med orden: Vad man i kärlek sår, får man i kärlek uppskära. För en gammal man som herrn måste det vara en stor lycka att se sig omgiven av en talrik avkomma. Nåja, svarade prästen och lät en veteskorpa dyka i koppen, de kunde vara flera, och de kunde vara färre.

Hon tänkte sina personliga erfarenheter. Den ena efter den andra passerade ännu en gång revy, denna gång liksom mindre ytligt... Adolf, hvarför blef det aldrig någon kärlek dem emellan, ehuru hon?... Nåja, hon var barn. Det som fängslat henne var hans snygghet. Det kunde inte nekas, det var någonting hon hade af modern, men icke det viset. Hon, Nadja, ville ha allt färdigt.

Men du kommer att göra det! Sa han. Förstår du, vad han menade? Nej, erkände tante Sara. Nåja, det gör detsamma. Du kände honom inte väl som jag. Han menade emellertid, att han inte trodde min karaktärsstyrka. Och inte någon annans heller. Men vad som retar mig, det är, att han sätt och vis och rent ytligt sett fick rätt.

Nåja, icke behöver jag vara rädd, att ni ska försova er, ty ni får bara var sin träbänk att ligga med min och Pelle Larssons tröjor till huvudgärd. Tiden gick fort under muntra samtal.

Törs man fråga, varför han kom i fängelse? För mord, svarade Brut. Jag säga, återtog prästen efter en fundersam tystnad, jag säga, att dylika premisser kunde ha givit en sämre konklusion än vad herrn har blivit. Men nu ska herrn berätta oss någonting om allt det där! Nåja, sa Casimir Brut och strök skägget från bordet. Om det kan lära någon något, kan jag väl berätta.

Efter du nu absolut vill gifta dig, tag någon af ditt eget stånd. Vill du inte ha »nye drängen», han som slagit för dig ända se'n förra hösten... Honom! skrek Nadja, honom! Aldrig i verlden! Han med sitt bondeansigte och som luktar bondläder och allt det der, som jag inte kan lida för min död. Jag vill ha dig! Just dig! Naja, mitt söta barn! Aldrig i lifvet!

Wolfgang var alldeles vild av förargelse, men juristen sökte lugna honom med dessa ord: Men låt oss dock läsa testamentet till slut. Kanske finnas »förmildrande omständigheter». Det kan ej finnas sådana. Möjligen dock. Nåja, låtom oss fortsätta. Cramer var, liksom löjtnant Schnitler, mycket upprörd.

, säg bara ut, kära Naja, om inte mamma har någonting emot det, jag vill ge dig allt hvad jag kan, bara du eftersom du ifall du ja efter du, kära goda Naja, är snäll och öm mot mitt kära lilla barn. Åh, med barnet har det ingen fara, bara frun inte pjoskar förskräckligt så'na här ungar är det ingen nöd med, och godt om dem är det också. Men hvad var det du ville, Naja?

Och alltjämt smålog hon; men de andra smålogo icke; de blinkade, förläget och nervöst, de beto sig i läppen, de vände sig bort. Nåja, svarade fru Olga frågan. Vad han allra innerst ville låter sig antagligen ej uttryckas redigt språk. De sista åren kunde han ju bara stamma och sluddra. Men vi kan ju säga, att han ville göra mig till en dålig människa.