United States or Kiribati ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han ville endast återse Davids stad, göra sin bön på Moria, bevittna verksamheten vid tempelbyggandet och frambära sin sten till detta och därefter återvända med en handfull mull av dess heliga jord, varpå hans huvud skulle vila, när han gått till sina fäder.
Till gamman och glädje och vila på pilgrimens stig, till glömska av släpet i jordens fåfänga mull, till glömska av döden som tömde min bägare full, i kväll må all himlarnas orglar väl spela för mig! Ni kära som vänta er son från ett främmande land befallen er länge i natt i den store beskyddarens hand!
Hon sitter där länge, och i höstdagern talar hon med någon, som ingen kan se. Hon befaller kusken, som håller i närheten av graven, att kora tillbaka till landsvägen. Så böjer hon sig ned och samlar mull från graven i sin näsduk. Därefter tar hon fram ur en syväska svart siden, nål, tråd och sax. Av sidenet klipper hon till och syr en liten påse. Därpå tar hon av mullen och fyller den.
Hon stirrade oafbrutet ner i grafven, likasom om hon genom locket ännu en gång velat se de kända anletsdragen. Och hon märkte ej att menniskorna småningom aflägsnade sig. Endast John och några karlar blefvo kvar. De togo spadar och började skofla ner mull. De kastade mullen så häftigt, att kistan för hvarje gång dånade. Det var också stenar bland mullen och kistlocket skrälde, då de träffade det.
Vi önska honom lycka med sin Calla; under resan torde den väl komma att vålla honom åtskilligt besvär, men när han slutligen efter talrika vedermödor fört den oskadd fram till sitt nya hem i Kansas eller Minnesota, kan han ju berömma sig af att i blomman och i den mull, som omger dess rötter, hafva medfört ett stycke af fosterjorden!
Det är en skatt, som evig är, Som väntar, när Vår tid gått här till ända, En skatt, som ej, likt jordiskt gull, Är stoft och mull Och snart skall återvända; Det är en skörd af frid och fröjd I himlars höjd, Som aldrig mer skall sluta; Det är en salighet hos Gud, Den Kristi brud Skall där osägligt njuta.
Kanske var han en tjuv, en kopplare, en drinkare. Därför väljer jag det mildaste och kallar honom Fyllbulter. Alla dagar trampa vi på en nypa mull, som varit bröstet eller kinderna på en människa. Men skall jag säga dig sanningen, så betvivlar jag allvarligt, att den mannen någonsin funnits till.
Allt, allt sin ända fick, så snart som det begynte. Ej hjelper hårdhet sten, ej finhet något gull, Ej en demant dess sken. Hvad mull är, måst bli mull, Och mullen ingenting». Ibland sker det med ett vemod, som betecknar en så obotlig men poetisk sorg, att den färgar hela verlden:
Hon skulle nu igen fått fara ut att roa sig, om hon bara varit frisk." "Nog har hon nu fått lemna de der nöjena för evigt." De fälde ned gardinen, kastade en blick på Alma, som nu verkligen sof, och gingo sakta på tåspetsarne ut ur rummet. På nionde dagen derefter stod åter en mängd menniskor kring en öppnad graf. Presten läste den sedvanliga texten, kastade mull på kistan och läste åter.
Men låt den först smälta i munnen, svälj inte ner den frusen, du kan få ondt i magen. Ha, ha, ha, skrattade de andra. Holpainen brydde sig inte om att svara. Med ryggen krokig arbetade han, högg spaden med kraft i jorden och kastade upp en hög af mull. Hvar gång han böjde sig, brakade byxorna bak. Hålen blefvo allt större, luften kändes kall mot huden.