United States or Austria ? Vote for the TOP Country of the Week !


Af den höga, af den smärta, Plågas, moder, nu mitt hufvud; Och af den med röda kindren Plågas nu mitt bröst, o moder; Men af den med svarta ögon, Gamla moder, tar jag döden. Lägg mig en bår och för mig Till den huldas tjäll, att hennes Svarta ögon mig skåda." Sagdt; och honom lämnar lifvet. en bår han läggs af modren Och till flickans boning bringas. Hon med svarta ögon ser det.

Dottren sade till sin gamla moder: "Får ej nu i höst mitt bröllop firas?" Modren sade: "Låt det bli till våren: Våren, dotter, passar bäst för bröllop, Äfven fågeln bygger bo om våren." Dottren sade: "Hvarför bli till våren? Hvarför passar våren bäst för bröllop, Hvad, om fågeln bygger bo om våren? Hvarje årstid, goda moder, passar Ju för den, som hvarje årstid älskar."

förmäler vår berättelse: när landshöfdingen nu begärde att se sin gamla väns barn, kom där sluteligen fram en gosse, som modren med våld måste skuffa in genom dörren. Tårar stege den ädle höfdingen i ögonen, han såg honom.

Petu satt golfvet vid spisen och lutade sig med ryggen mot väggen. Han såg genast riset i modrens hand och började gråta. Han hade gissat rätt. Modren kom med allvarlig uppsyn rakt fram till honom. Det hjelpte inte, att han sparkade, vred sig, kastade sig rak lång ned och skrek af full hals.

, jag skall i morgon hemta åt dig byxor. Se, det tyckte Petu om! Munnen drog sig till ett bredt leende; han ilade genast till modren och gömde sitt ansigte i hennes kjolar. Fruarna gåfvo åt Mari en lapp, med hvilken hon skulle arbete. Två gånger i veckan skulle det ges, måndag och torsdag, för femti penni i gången. Mari tackade dem ur hjertats djup och följde dem ut i farstun.

Maras hår uppflätar modren, Fem- och niodelt i växling, Och hon talar, ömt bekymrad: "Om du färdas ner till fältet, Till en ringdans där fältet, du ej med Tomas dansa; Tomas är en yster sälle, Se, och du en ogift flicka." Mara lyder ej sin moder, Utan vandrar ner till fältet, Till en ringdans där fältet, Och hon svänger om med Tomas.

Underligt var det alltså icke, att den nerflyttade blev himlarasande och gav modren skarpa ord, hotade in till kronan, taga ut stämning och låta mota bort den blivande styvfadren. Aldra värst blev han, när Carlsson kom hem efter sin lilla tripp, iförd salig Flodens svarta söndagsrock och skälskinnsmössa, som han vid första ömma tillfället hade fått i morgongåva.

Ingen murken lönn där synes, Nej, min hvita gård allenast. Min du är, min boning städar Du från denna stund som maka." Modren bannade sin Jovo: "Son, hvar höll du hus i aftse?" "Bana icke, gamla moder! Hos tre sköna flickor var jag. En var hög och smärt till växten, En var röd och hvit om kinden, En bar ögon, lika natten.

Anni var sjuk. Hon slöt under hela natten ej sina ögon, utan klagade och våndades i sin vagga. Modren satt och vakade hos henne, vaggade och sjöng. Allt emellan tog hon henne sina armar och vyssade henne sakta; hon försökte bjuda henne bröstet, försökte trycka henne ömt till sig och lugna henne genom smekningar. Allt var förgäfves. Barnet vred sig och gret ständigt.

Och modren hörde sin förstföddes första ord, och glädje och frid vardt åter i hennes hjerta, och hon dröjde qvar öfver den natten, och satt vakande öfver sitt barn. Och Herren skyddade henne, att hon ej blef upptäckt af någon, och att intet vildt djur nalkades henne.