United States or Ethiopia ? Vote for the TOP Country of the Week !


"Vart jag skall hän? Skulle det angå henne?" morrade kamrern. "Jag skall till syster min och fira jul. Missunnar hon mig det, kanske, när det inte är jul oftare än en gång om året." "Det var det galnaste jag hört", skrek Augusta. "Skall inte kamrern sitta hemma och dricka toddy som vanligt?" "Tyst, människa", kommenderade gamle kamrern. "Jag gör hur fanken jag vill. hon vet det."

Om hård förut Jag synts dig, var jag sådan ej af lust, men tvång. Förstå mig blott! EUBULOS. För mycket ren jag dig förstått. Just att du menat verkligt, hvad du talat nu, Det gör min sorg, det pressar mina verop fram, Det visar, konung, att du icke fruktar mer. LEIOKRITOS. Missunnar du mig lyckan att vara trygg? I slutna gåtor älskar du att gömma dig.

Det är den nya makt, som smyger sig efter oss in i hemmen och ut i markerna och sliter tungan ur munnen oss och hjärtat ur brösthålan och befaller oss att vara döda som stenar. Var äro nu de raka och stolta bondkvinnorna, var männen, som stodo med sin båge vid gårdsgrinden och trygga svarade för egna gärningar? Jag missunnar dig din ovetenhet, unga herre, och jag skall säga dig, vad det är.

En kvinna hos dig, som levde i veklighet och yppighet, i sådan yppighet och veklighet, att hon icke ens försökte sätta sin fot jorden, hon skall missunnsamt se mannen i sin famn och sin son och sin dotter, att hon missunnar dem efterbörden som kommer fram ur hennes liv, och barnen som hon föder; ty hon nu lider brist allt annat, skall hon själv i hemlighet äta detta.

Vem är det, som smyger omkring och lyss? frågade han med höjd röst. Vem är det, som missunnar mig att jag en månskensstund förlustar mig med min unga fränka? Först fick han icke något svar. Därefter knastrade en torr gren, och nu hördes det klart och bestämt, att någon steg fram alldeles under svalgången.

För si, vad nu anbelanger den stora äran att bli ett helgon, betackar jag mig och missunnar den inte åt dem som äro därtill mera klippta och skurna än jag. Håll dig till saken, karl! Vem var din huvudman? Jaså, med förlov, efter ers majestät är nådig och frågar, skall jag ock ärligen svara. Var jag icke honom trogen, som fäste åt klinga?