United States or San Marino ? Vote for the TOP Country of the Week !


Och när han såg krogmadammen sitta nerhukad och med bortvänt ansikte sade han: Var inte rädd, lilla madammen, det är inte henne de vill åt. I krogdörren stod en skock arbetare, tysta och lyssnande till tjutet, som förnyades. Det är inte en hund, sade Sörman. Det är någon som härmar. Vi se, vi se. Han trädde ut trappan, dörren stängdes bakom honom och han stod i mörkret.

Men när han druckit, drar han av högerhandsken, torkar mustascherna och säger: Låt nu se, att det inte blir sjukt i gården, för tar fan vid madammen. Alla dessa åligganden sköter han med nit och insikt. Men sedlighet och osedlighet förstår han sig icke . Nej, tänker han och vänder sig bort, det är aldrig lönt att inskrida, för en kan ta fel.

Annars ska jag låta bränna Blekängen från kant till kant. Nu vet du. Det tog skruv. J. A. Broms visste icke längre var gränsen gick för dessa förfärliga läkares makt. Han måste inskränka sig till att verka i det tysta. Han sprang ur hus i hus, tiggde och bad: Å kära söta, beskedliga madammen, inte ska hon ta det allra bästa täcket! Det ska brännas sen, förstår hon. Brännas! Husch !

Han var en god arbetare men förde fritider ett ogudaktigt liv. Hans husbonde, som var en mycket sederen person, tillät honom icke att bo Backarna. Han fick hyra sig ett rum i närmaste hus och bodde sålunda vägg om vägg med krogen Tre Remmare. Sedan han blivit väckt och omvänd flyttade han till Hagelins och inledde en kärlekshandel med madammen.

Se , hon står ju bakom ugnen. Jag ser henne allt. Madammen kröp fram ur ugnsvrån, öppnade och neg. Hade hon bara vetat, att det var fabrikörn själv Men innan nödlögnen mumlats till hälften, hade gubben slunkit in som en katt och nosat i alla vrår, i rum, i kök, i skafferi. Ja, här har madammen det riktigt trevligt, riktigt rart, vill jag säga. Andersson klagar, den drummeln.

Gubben bort i hörnet, stöter försiktigt med käppen och nosar. Det skulle en kunna täppa till, säger han betänksamt. Har madammen ingen gammal kjol? Var har hon gjort av den gröna, hon hade? Det går bra. Jag är född i en torparstuga jag, ser madammen. Aldrig har jag det varmt och gott i mitt stenhus, som jag hade där. Se, mor förstod att täppa till hon, ser madammen.

Ja, ja, det blir nog bra. Benjamin och madammen är ju gamla vänner Va befalls? Ni tänker väl inte behålla krogen? Hursa? Krogen? Nej, var det likt något. Tror han, att vi har samvete Jag bryr mig inte om ert samvete. Jag vill ha klara papper. Var god och stig in i mitt rum. Nu vill jag först och främst veta om ni tänker riva eller ej? Nog kan väl ingenjörn tänka sig Jag tänker ingenting.

Och han nämner med glädje ett ord och par Om madammen och skrattar smått; Men han mulnar också, du ler till svar, Om ej löjet är gladt och godt. Ty en pärla var hon krigets stråt, Och en äkta pärla också, Och något tålte hon skrattas åt, Men mera hedras ändå. Och var hon vacker, och var hon ung? Hon räknade tjugu år, Sen tredje Gustaf var Sveriges kung Och hon i sin lefnads vår.

Husch , den kunde han gärna behållt. Men att han fick stryk, det var till nytta. Han slapp att skämmas, och madammen och Sörman. Och barnet fick kristlig uppfostran. Men en lymmel har det blivit. Å herre Gud ja. Och gubben är död. Husch, de och , och kommer de till himlen och vet en aldrig, vad de ställa till för en Nej, nu med Gud, Sörman, och känn efter att låset tar.

Har madammen något kaffe åt mig? Och tar vi fram kladden. Han stakade sig fram till gråa rummet. Benjamin Hagelin smög ut tåspetsarna, tryckte sig upp mot väggen och gjorde sig smal. Husch , brummade fabrikören. Var han nu där igen? Kom, Sörman, ska vi titta i kladden.