United States or Bhutan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hans sjukdom är det inte farligt med. Han har naturligtvis inte läst läxorna. Stellan såg åter honom. Men han bara skakade huvudet. Till slut, efter att ha kastat ett misstroget öga den öppna dörren in till våningen, varifrån den stränga rösten kommit, böjde sig Stellan över honom och viskade: Ah, hör du, kom! I morron blir för sent. ä isen tjock. Ja har en stilig idé.

Det var som att börja sin skolgång nytt vid sextioett års ålder. Det var att leta fram de gamla läroböckerna och att läsa de gamla läxorna, som hon först läst för egen del i sin barndom och sedan med sin son. Därvid hägrade de flydda tiderna ofta fram i hennes minne, och hon tänkte med vemod alla förhoppningar som hon knutit först till sin egen, sedan till sin sons framtid.

Han hade inte läst över läxorna, han skulle inte kunna svara en enda fråga. Han hade inte ens tänkt , vad han skulle ljuga ihop som skäl att han inte läst . Läraren kom in. Han reste sig till hälften i bänken och hälsade. Var skulle han pengarna från? Han måste tänka ut något, måste Det blev med ens i hans hjärna som en myrstack man stuckit i med en käpp.

Eller om han kunde tillbringa dessa tolv helvetiska månader med att kyssa Rose, med att ligga i hennes armar, krama henne, till dess armarna domnade, en tolv månaders Morgondröm Ett år, ett helt långt år Han gick fram och tillbaka, av och an. Till slut såg han klockan. Hon var redan halv tio. Han hade ej sett läxorna. De hade latin morgonen; Virgilius.

Det var ju visserligen "kvinnfolkgöra", men för en gång kunde han ju pröfva . Det var ingen brådska med läxorna, ty det var lördag i dag, och han skulle inte vara i skolan förrän måndag. Per slog ihop boken med en väldig smäll, reste sig upp och gick ut till mor. "Är du sjuk, mor?" Det kom lika oväntadt som deltagande och gjorde mor riktigt varm om hjärtat.

Det var, vad Oscar sade. Stellan frågade också sina två yngre kusiner, Alice och Jane, om det var sant. Först svarade de, att det var lögn alltsammans. Men sedan Oscar tagit dem avsides och haft ett enskilt samtal med dem, fick han dem att dela sin uppfattning. Joho, de va visst sant, vartenda ord, Oscar sa. Å om man inte kan läxorna får man sitta efter. Det var svårt att veta vad man skulle tro.

Och vad skulle du svara Rose, när hon kommer tillbaka? Efter dylika samtal blev Stellan sittande länge vid skrivbordet i sitt rum, innan han kunde förmå sig att ta itu med läxorna. Tankarna surrade i hans hjärna. Det kändes tungt och tryckande över bröstet. Det var, som om han knappast kunde andas. Ty han förstod, att han var bunden vid Rose. Han kunde inte överge henne.

Den sista kvarten under varje lektion, sedan läxorna och bibelutläggningarna traggats genom, brukade adjunkt Lundquist tala, som han kallade det, "varmt och innerligt". Men ej heller detta gjorde något intryck Stellan. Han försökte göra sig riktigt mjuk och mottaglig för vad prästen sade, riktigt öppna sitt hjärta för hans ord. Men det lyckades ej.

Det öfverdådiga lynnet hos de österbottniska gossarne bröt ut i upptåg, af hvilka skalden sedan tecknat några muntra bilder i prosaberättelsen Eldsvådan , där man i "generalen" igenkänner drag af rektoristen Runeberg, medan bagar Gyllendeg helt visst har sin förebild i något af Vasa stads originaler. En mästare i pojkdater, gick Runeberg i spetsen för kamraterna både vid lekarna och läxorna.

Därför höll han sig också strängt till texten och inlät sig aldrig vidlyftigheter i utläggningen. Han var nöjd om läsbarnen snällt lärde sig sina läxor utantill. Läxorna bestodo mestadels af katekes och bibelspråk, som Elsa redan läst för farmor. Alltså fann hon ofta tillfälle att lysa med sina kunskaper, men eljes tänkte hon mest annat.