United States or Pakistan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Snart i rykte framom alla I skvadronen stodo de; Ingen vågade sig kalla Bättre, tapprare. Till korpraler af befälet Gjordes snart de två, Men emellan dem blef grälet Icke slut ändå. Hvad dem eggat som gemena, Samma täflan fanns än kvar, Ännu var alltjämt den ena, Hvad den andra var. Båda stodo lika nära Ett gemensamt mål: Hvar gång Lod blef nämnd med ära, Nämndes äfven Stål.

Tog katsen hon kokade ägg i och stoppade ner klenoden, häktade alltsammans kroken och läste av: Jaa, det är en kvarts mark; gör mig åtta lod, när som ett inte. Det var en vacker affär; vet du vad du får för den? Nej! svarade pastorn något nedslagen. Du får tolv kronor; arbete och förgyllning räknas inte, när man säljer, bara när man köper! Pastor Norström såg mycket nedstämd ut.

Ingen såg dem förr likväl än Adolf, Tomas Hanes kära tvillingsbroder: "Nu", han sade, "nu det gäller, bröder; Lossen hölstren snart af edra bössor, Och fort andra sidan dalen Fienderna backens sluttning hunnit, gif eld, hvem som i bössan lod har." han sade; i detsamma hunno Fienderna backens höjd i trafvet, Och vid första sats, de gjorde utför, Smällde brödrens skott.

Lyckan svängde dock omsider, Att den ena seger vann: Lod gick fri i alla strider, Stål blef sårad, han Dömd till hvila det sättet, Låg han tyst och led, Låg som sjuk lasarettet, kamraten stred.

I samma ögonblick fläktade ett glest rökmoln kring lurendrejarens båt, en knappt hörbar smäll följde detta, och dess verkan var i detsamma spord slupen; ty med fälld hand och sjunket hufvud neddignade löjtnanten i famnen den matros, som laddat kanonen. Hans anlete var blodstänkt, ett fint lod hade krossat hans panna.

Det står inte alls till ta bort hand annars ... hur står det för Kindgren? Det går undan för undan för mig! Men vad kunde behagas här sent dagen? Det behagas ett halvt lod kardemummor! , det ska vara främmande i morgon... lägg opp pengarne nu, Svärdsbron, och stå inte och reta opp sina ädlare känslor, när han tittar flickan.

I dagg och vällust låg naturen stum, Och jag, jag vandrade bland hennes under, Stum såsom hon. Jag kände ingen sorg, Men medvetslöst uti mitt hjärta bodde Ett stilla kval ändå, som jägarns lod I örnens sönderskjutna sida dröjer.

En har stupat af de fyra, Se, såras äfven Lod; Ögonblicken äro dyra, Strömvis spills hans blod; Styrkan ren hans arm förlåter, Segerns hopp har flytt; är Stål fötter åter Och i kamp nytt. Den blef kort, ryktet säger; Samma rykte nämner om Att till Sandels i hans läger Lod om kvällen kom.

Och vore det icke det, varför steg icke han fram, hon fram för Guds altare, och med öppen panna sade högt, utan att le, jag har stulit tre lod silver, jag har ljugit mig fri från två års straffarbete, jag har haft olovligt umgänge, jag har förfalskat socknens räkenskaper, i stället för att låta präststackarn stå och säga: jag fattig syndig människa?

Det står inte alls till ta bort hand annars ... hur står det för Kindgren? Det går undan för undan för mig! Men vad kunde behagas här sent dagen? Det behagas ett halvt lod kardemummor! , det ska vara främmande i morgon... lägg opp pengarne nu, Svärdsbron, och stå inte och reta opp sina ädlare känslor, när han tittar flickan.