United States or Iceland ? Vote for the TOP Country of the Week !


Höjer hörde nog att det braka och dåna bortom hagen, men han gav sig inte tid att och se efter vad som stod . Det fick han dock klart för sig, när folket kom hem med lass efter lass med aspstockar. Ja, men du är vådlig i alla fall, som har tagit dän alla asparne, som jag skulle ha till lövtäkt åt fåren, ojade sig Höjer. Och hur många spadskaft ska det bli av det där, måtro?

För Guds mildhets skull... Det var tolv lass... det var åtta lass... Nej, nej, jag minns ingenting, jag vet ingenting... Goda och fromma fru Ingrid, som alla välsigna... det är förbi med mitt förstånd... Det var de västmanländska gränsskogarna, som det kom rövare. För att håna dig lämnade de två fattiga osmundar slädbotten.

Jag kan i god för att han blir en bra man åt flickan, en man som inte lägger tyngre lass henne än hon orkar draga. Han skall inte skicka henne ärende till bys i oväder, som somliga pläga göra. Och får han Leena, skall han sy edra kläder för intet, fader Antii! , se , nu säger ni ja och amen, icke sant? Fram med ert svar; det är er tur att tala.

"Finn du någe bra ämnen till tvarer och skedar ta' med nästa lass", sade husbond. " farväl med er ", tillade han och gaf sig af småspringande mellan träden i skuggan där skaren ännu bar, fast det började bli varmt att matmor måste göra solbåge med armen öfver hufvudet för solen, som steg och lyste och värmde. Hon gick in igen, men ropade ut till drängen: "Kom ska' du si grant."

I slutet av november kom det ett mäkta stort snöfall, som gjorde slut ingenjörens och Abrahams skogsvandringar. Folk påstod, att snön snart skulle sin väg, åtminstone skulle julen slaska, eftersom Anders braska. Kylan höll i sig hela december. Snön knarrade, men blev slutligen hård som is. Skaren bar de tyngsta lass, att man lät vara att skotta Björkenäsvägen.

"De är grant lass. Är det int? Jag tänkte trafva opp veden här sörsidan gården solen får torka uten." Månke spottade och pekade ut platsen som han sett ut för ändamålet. "De blir bra de. Farligt bra att jag har riktig dräng vid gården. Jag far till kvarn jag nu, vi bröd och mått jag skaffa hem nå'n sättpotatis." "Käre dej.

Någongång försöker dock Johansson vara qvick som t. ex.: »Sophia sitter tyst, Män troen thet ingalunda. Lell låss hon stundom blunda, thet hon blij kyst. Iempt henne Ingeborg, Som kalffskin gaff ok fekk en korg.

Inget folk i dag, alla är utställningen, och om jag hade något folk, ville de inte dra i väg med ett stinkande lass nu när det är gott som helgdag. Jag ville ge tio dollars för att bli av med eländet.» »Hit med långschalen», sade Bill, »och låt oss låna er handkärra, skall min kamrat och jag köra bort äggen för er.

Ingen mänska skönjdes, lass och vagnar blott, Utan förspann, vända norr ut, som de stått: Allt var, som det varit, intet annorlunda; Samma färd som hittills tycktes åter stunda. Samma färd? Nej, något olikt fanns ändå, Fast ej blicken strax i skuggan föll därpå: Just den sista kärra, som åkt upp i ledet, Den stod omsvängd nu och hade häst för redet.

Kunde jag tro annat än att hon låg bredvid? Han var en ung vacker sjöman och det dröjde inte en minut. Yxan hängde der den alltid brukade hänga, der den klykan! Hvass var den. Och fort gick det. Midt i pannan. Han kom lätt ifrån det, han. Stor-Jaska stönade, som om han hade ett tungt lass att draga. Han visste icke att hvarje ord träffade ett hjerta.