United States or Georgia ? Vote for the TOP Country of the Week !
DANN. Barn, du tänker Helt visst på målarn nu och din kostym? Han kommer aldrig, om man kränker Hans hederskänsla. v. DANN. Din barett med plym, Hvad tror du, fäst med en rubin, som blänker? Han är för stolt därtill. v. DANN. Om sen du stänker En rad af stora pärlor kring din hals? Hvad säger bästa onkel, hvad befalls? v.
Prydnadsbehovet, som enligt nationalekonomien föregår till och med behovet av skydd mot väder och vindar, vaknade hos Stellan. Utan att någon visste om det, tog han på sig sin bästa kostym, och när ingen såg det, passade han på att smita in i sin fars sängkammare och hälla eau de Portugal i håret. Han granskade sig länge i spegeln, innan han gav sig i väg.
Ty nu kämpade han den sista avgörande striden, striden mot Djävulen själv, mot den store Frestaren inom sig. Först var det konfirmationskostymen. Han stod och provade hos sin fars skräddare framför den stora spegeln, som räckte ända ned till golvet. En så vacker kostym hade han aldrig förut haft. Det svarta tyget var fint och mjukt. Det låg över det en underbar glans.
Det var naturligtvis amerikanskt material, icke så slätt eller så fint som det den ärade parlamentsledamoten hade, men likväl en bra och treflig kostym. Men priset var så lågt, att jag icke vågar gå i borgen för hållbarheten. För 15 dollars kan man få utmärkta kostymer.
Värden hade vid ett besök i byn händelsevis fått se en lastvagn från Boston, hvarifrån såldes färdiggjorda kläder, och frågade försäljaren, om han hade en dräkt som passade honom. »Ja,» svarade denne, »och om ni tar en kostym, så kan ni få den till partipris. Detaljpris är 6 dollars.» »Det är bra. Skicka hem den.» Den sändes genast, med det ofvan nämnda resultatet.
Alma hade länge grubblat på sin kostym, till dess hon slutligen på Nymarks förslag beslöt uppträda som dagens drottning. Nymark åter skulle föreställa natten. Denna kväll satt John bekymrad och grubblande i sitt rum. Han tänkte på affärerna. Helt nyss hade han lyft sin månadslön och den förslog ej på långt när till att betala alla småskulder.
Skulle man vara klädd på ett särskilt sätt, när man böjde knä inför altaret? Hans far såg på honom, på det plågade uttrycket i hans ansikte. Och han blev ond. Har du inte vett att tacka, när du får en ny kostym? Jo-oo tack, pappa! Det sjöd inom honom. Han kunde inte längre sitta stilla vid bordet, mumlade en ursäkt, och gick in på sitt rum. Var han den ende, som tog detta på allvar?
Nej, kära du, mig synes ingenting farligare än att gå och sy själen en kostym av uppsuggererad andakt och tro och bön och allt det där en vacker dag blåser kläderna av en och då är man naknare än förut. Men tro något måste man, annars går man under.
Percy bara stirrade på honom. Först efter en lång stund fick han fram ett: Va då? Stellan gjorde åter en paus, innan han svarade: Pastorskan önskar sig en sockerskål med lock på, som finns hos Dahlquists, å den kostar 125 kronor, å blir dä nåt över så ska dä användas till en svart kostym åt nån som inte har rå.
"Går du till fots?" frågade han. "Nej, jag åker. Hyrkusken väntar på gården." "Huru? Du tar bara en tunn regnkappa på dig? I den här kölden. Hvad tänker du på?" "På den här korta vägen hinner jag inte ens bli afkyld." "Men du kunde ju lika gerna taga en varmare kappa." "Som alldeles skulle platta ner min kostym. Tackar så mycket. Och adjö nu, John."