United States or Mali ? Vote for the TOP Country of the Week !


Jag är rädd att ha fördärfvat någonting med mitt träbildsexperiment. Om han tar mig orden och låter mig sköta mig själf! Åh, herre Gud, om han aldrig, aldrig mer ! Nej, nej, nej! Det hur det vill, men det experimentet upprepar jag icke. Jag vill icke spela komedi. Det är dåligt och lågt.

Om menniskans karakter slutligen är den rol hon i samhällslefnadens komedi stannar vid, var Johan vid denna period den mest karakterslösa; det vill säga ganska upprigtig. Han sökte, fann intet och kunde icke stanna vid något. Hans brutala natur, som afkastade alla pålagda selar, böjde sig icke, och hans hjerna, som var född revoltör, kunde icke bli automatisk.

Offenbachs operett har spelat samma rol som Aristofanes' komedi, varit ett liknande symptom vid slutet af en kulturperiod och derför har den fyllt en uppgift. Den var skämtsam, men skämt är vanligen maskeradt allvar. Efter skrattet kom det rena allvaret, och der äro vi nu.

Nu är utgången åter oviss. Nu, Ivar Mörcke, har ni förlorat lika mycket, som ni vunnit, och jag ämnar icke lämna kampplatsen förr än striden är afgjord. Ni eller jag! Eller också en försoning, en trygg, öppen sammanslutning. Vänskap tillgifvenhet och framför allt förtroende. Jag vill icke spela komedi och visa mig vänligare, än mina känslor.

För mig är du bara en menniska som andra, ett kompliceradt själsmaskineri, som jag studerar med samma nyfikna författar-intresse, hvarmed jag studerar andra. Jag kan inte ge dig hvarken vördnad eller andra sonliga känslor helt enkelt derför att jag ingenting i den vägen har att ge. Och till att spela komedi håller jag mig för god.» »Du är icke skyldig mig något.

Jag har inte funnit några biografiska notiser om Benelli. Men det ser ut som vore han född efter 1880, och han har således tiden för sig. Den gångna tiden har han begagnat ganska väl. Hans äldsta arbeten känner jag ej. Men sedan 1905 har Benelli hunnit utge en diktsamling, En tidernas son , sex dramer vers, några af dem i stort format, och en komedi prosa.

Hvad vi bestämdt veta, är, att han bar handskar och värja, en prydnad, hvarom vi ej behöfva hänvisa längre än till Molières komedi för att å daga lägga, att den endast bars af adelsmän eller statens och vetenskapens tjenare och ej ansågs passa för en simpel borgare, att den således hörde till hvad vi skulle kalla en gentlemans drägt.

Härifrån medges ingen befrielse, äfven om t. ex. den edspliktige af sitt samvete förbjudes att begå ed eller om han icke alls tror »Gud och hans heliga evangelium», och edgången sålunda, såsom den nu är bestämd, för honom ter sig såsom en tom och ovärdig komedi.

All komedi är småsinne eller själfförsvar. Jag är icke småsint och jag vill icke försvara mig mot honom. Höjer han handen för att stöta till, skall jag icke klaga. Älskade gif mitt lif en smula sol, att jag bli god och varm; drag sedan bort hvart du vill. Jag skall sakna dig, men aldrig hata dig. Ty jag skall icke gifva dig sådana vapen i händer, att jag behöfver frukta dig.

Äldsta dottern är blifvande skådespelerska; hennes specialitet ligger »midt emellan komedi och drama», och hennes känslor vibrera turvis långs den komiska och den tragiska skalan.