United States or Portugal ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men Johan hade som student träffat honom ett halft år förut i Uggelviksskogen, der han blifvit rörd af den gamle lärarens klagan öfver verldens otacksamhet. Ett år förut hade denne från Australien i julklapp mottagit en låda sten från en forden lärjunge. Kamrater till den grymma läraren talade äfven om honom såsom en välvillig tok, som de brukade drifva med.

Det var en klagan, lik den som jägaren stundom under nätterna hör från avlägsna lyor och legor i skogarna. Den växte och sjönk, och ibland blev den kvävd och stilla. Han begynte i ring om det tomma stället, tungt och vaggande som en björninna, när ungarna blivit stulna. Trälarna kastade från sig hackor och spadar och sällade sig till honom för att dela hans sorg.

Hvad har hon kvar, om den förloras? Dock, Hvad äro mina böner, hvad min klagan? Står icke djupt och outplånligt ren Min dom i ödets koppartafla skuren? Hvad hoppas jag, hvad söker, hvad begär jag, Hvad kan jag , hvad kan jag mista mer? Nej, gamen, som förtär min barm, skall jag, Prometheus lik, i evigheter nära.

Med ens hördes ett ljud, hälften sång, hälften klagan. Det ljöd vemodigt, alla vände sig om och lyssnade. Den unga frun tryckte häftigt handen mot hjärtat. Hon blef i ett ögonblick blek och frågade ångestfullt sin man: »Hvad är det, det låter som en begrafningssång?» »Alltid öfverspänd, kära Maria, det är väl någon fiskare, som sjunger psalmer ute sjön

Och Norman, som icke lyckades hitta något ärende, slog först några lovar omkring vedbacken, mjältsjukt begrundande den oförskämdes lätta framfärd i livet, tills han fann för gott avtåga och brunnskaret ge luft åt sin klagan i en schottisch, som han bälgade fram ur dragharmonikan.

Eljest var jag just vägen att ge efter för deras klagan, ty jag har en upprorisk natur, som i vissa afseenden är svår att hålla i tygel, men jag kom i lagom tid att kasta ögat er, Gåsevinge, och såg, huru nöjd människan kan vara, om också icke allt går henne väl i händerna, och denna sak räddade mig från en stor dårskap.

Vid Hebreernes begrafningar lejdes "gråterskor", för att med sin klagan, sina tårar, och sitt beprisande af den hädangångne öka högtidligheten. Israëliternes i kalkberget uthuggne grafvar äro, troligen utan undantag, uppbrutne. Inscriptionerne hafva förvittrats och blifvit oläsliga. Sarkofagerne äro ofta sönderbrutne samt utsläpade fältet.

Därför skulle jag också helst vilja svara dig barnsligt och stilla, som man talar till trötta och sjuka. Men du vet inte själv, vad dina ord betyda för mig. Av all den klagan, som mött mig under mina vandringar, har ingen mer förskräckt mig än den, som nu långsamt böjt dig till jorden och som jag fått höra från många, många.

Låga blixtrar ur hans studsarmynning, Och han träffas, Perovitschen Batritch, Genom gördeln, och hans mund förstummas. Död han sjunker mot den gröna marken, Och från kroppen skär hans hufvud Osman. Och det kommer budskap till Saljuto, Till den slagnes ålderstegne fader. Göken gråa klagar i Saljuto, Ropar midt i vintern ut sin klagan, Som om ingen årstid ägnats honom.

Och jag skall kasta eder bort ifrån mitt ansikte, såsom jag har bortkastat alla edra bröder all Efraims släkt. du nu icke bedja för detta folk eller frambära någon klagan och förbön för dem eller lägga dig ut för dem hos mig, ty jag vill icke höra dig. Ser du icke vad de göra i Juda städer och Jerusalems gator?