United States or Germany ? Vote for the TOP Country of the Week !


Men om jularna blev det liv i det vita huset. Julafton och juldagen fanns det aldrig mindre än fem av prostinnans söner med familjer samlade. Lyckligtvis voro ej sönerna barnrika. Det var som om naturen själv satt en gräns för faran, som hotade att översvämma hela provinsen med Petréusar. Dessa juldagar hade emellertid ej förflutit utan allvarliga moment.

Huset var i oordning; ingen satte arbetet i gång och alla litade varandra att det mesta blev ogjort. Juldagen föll in, grå, töcknig med snö igen. Att komma till kyrkan var lika omöjligt som att komma någon annan stans; och Carlsson läste därför en predikan i köket. Man kände, att man hade lik i huset, och någon julglädje kom ej till stånd.

Huset var i oordning; ingen satte arbetet i gång och alla litade varandra att det mesta blev ogjort. Juldagen föll in, grå, töcknig med snö igen. Att komma till kyrkan var lika omöjligt som att komma någon annan stans; och Carlsson läste därför en predikan i köket. Man kände, att man hade lik i huset, och någon julglädje kom ej till stånd.

Expediten smålog undrande, ty hon visste icke vem Adolf var. Landegren var en av Almblads bästa vänner. De umgingos ofta med varandra och juldagen kom blevo Almblads som ofta förut bjudna middag hos Landegrens. Men Almblads skickade återbud den här gången, de voro tyvärr upptagna man går inte gärna bort middag för att nödgas äta upp sin allra bästa vän, även om han en gång varit ett svin.

Om juldagen såg han hennes far och mor, och fadren, som hade vita tandborstmustascher som franska marskalkarne, beslöt han utnämna till generallöjtnant, det högsta han visste. Och Angelika hade två små systrar, som han kallade Gurli och Fanny.

Han undrade om den gamle mer än annars kände den tunga sorgen av att hans ende levande son inte kunde tro och känna frid. Men han sade ingenting, och när han läst slut och bedit högt gick han bort och lade sig sängen med händerna knäppta över bröstet och ögonlocken slutna, mager, med urätet ansikte, stilla och vit som ett lik, medan juldagen kom svartgrå över barvinterbackarna och skogen.

Sedan öppnade hon dörren och gick ut. Derute i förstugan hördes ett snyftande; det dröjde en stund, derefter blef allt tyst som förr. Tredjedag jul var lika strålande och lika blid som juldagen. Helsingfors gator strömmade en skara pelsklädda promenerande.

Flickan vägrade att vända om för att ort och ställe se vad som hänt, och alltså fortsatte vi hem till julklappsutdelningen. Men juldagen voro tidningarna fulla av saken.