United States or Tunisia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Guds församling har aldrig fått någon befallning att hålla sabbaten, men judarne deremot hafva såsom ett folk hållit den, och de skola dermed fortsätta både under vedermödans tid och under de tusen åren. Es. 66:23. Ordet "utvalda" förekommer också tre gånger uti Es. 65:te kap., i verserna 9, 15, 22. En viss harmoni finnes emellan de tre "utvalda" i Matt. 24 och de i Es. 65.
Rektorn kom in och ville drifva ut honom och medbrottslingar. Johan svarade att hans religion förbjöd honom deltaga i en främmande kult. Rektorn vädjade till lagar och författningar. Johan svarade att judarne sluppo bön. Rektorn bad honom vackert för exemplets skull att närvara. Han ville icke ge dåligt exempel. Rektorn bad innerligt, gemytligt, för gammal bekantskaps skull. Johan gaf efter.
Att med "detta slägte" menas den judiska nationen, är klart af föregående kapitel bos Matteus, der samma ord "slägte" förekommer om judarne: "Allt detta skall komma öfver detta slägte." Matt. 23:36. Jesu bild om fikonträdet, på hvilket han äfven i det fjerde året förgäfves sökte frukt, och det fikonträd, som han bannade, syfta likaledes på judarne. Luk. 31:24.
Detta begynte dock ej strax efter Kristi himmelsfärd, ej en gång vid Jerusalems förstöring år 70, utan först fullständigt derefter genom kejsar Hadrianus, som ödelade hela Palestina, dref judarne i landsflykt och förbjöd dem vid dödsstraff att ens närma sig den romerska stad, som uppbyggdes på det forna Jerusalems ruiner, efter hvilken tid Palestina aldrig har varit befolkadt af Israels barn.
Men varför, varför göra de så illa? utbrast Rakel. Varför? Alla kunna icke vara mäklare här i världen, men alla vilja ha guld. De som ej bli mäklare som judarne, varda rövare som kristianerna. Det är förklaringen. Må packet slåss! De mina känner jag. De äro för fega att våga sina liv.
Judarne, som under den föregående styrelsen varit på mångahanda sätt förföljda, ställdes särskilt under kejsarens hägn. Han gav dem tillstånd att återvända till Jerusalem och beslöt att med penningar ur romerska statskassan återuppföra Jerusalems tempel i dess forna härlighet.
Men han har ingen ro vid tanken på, att de af honom så förhatade judarne, hvilka han aldrig som en hel nation kan få att bryta förbundet med Jehova, Dan. 9:27, skola finnas till, hvarför han drager ut efter dem i öknen, likasom Farao efter Israel.
Det Guds tempel, som här omtalas, är det tempel, som judarne skola bygga efter deras återvändande i massor till Palestina, sedan brudskaran upplyftats. Det är bygdt åt Gud, och derför kallas det Guds tempel. Att det är samma tempel, som omtalas i Hes. 40-44, är ock ganska troligt.
Det är dessa frälsta bland judarne, hvilka då utgå med frälsningens budskap till de ännu qvarblifna hedningarne, och om hvilka vi läsa hos Joel, att Herren öfver dem skall "utgjuta sin ande" och att deras "söner och döttrar skola profetera" o.s.v. samt att "hvar och en, som åkallar Herrens namn, han skall varda frälst." På pingstdagen utgöts af anden, nu utgjutes fullheten.
Landet härjades år 70 af romerska härar, Jerusalem intogs och grusades, folket dödades eller släpades bort i fångenskap, och än i dag lefva judarne strödda likt agnar för vind kring jordens alla land, såsom en förfärande illustration till det ordet: Gud låter icke gäcka sig. Hvad en människa sår, det får hon skörda. Men af judafolket blefvo några frälsta undan fördärf och dom.