United States or Isle of Man ? Vote for the TOP Country of the Week !
Sinnena giva således åtminstone osäkra vittnesbörd, om ock de stundom vittna sant? Javäl. Då du nu medgiver, att sinnena äro opålitliga, och du likaledes å andra sidan påstår, att förnuftets slutledningar äro än opålitligare, så vill jag då fråga dig, vad det är, som är pålitligt? Hm, det vet jag icke.
Känslan af att dock vara en lefvande varelse med samma förmåga att lida, frukta och kämpa, som han själf, reste sig i uppror. Hade han rätt att plåga och pina mig blott för att till sist trampa mig ner i jorden och gå vidare? Hur lång skulle den väg vara, som betecknas af nedbrutna kvinnoexistenser? Jag kunde sätta gränsen, jag, om jag hade mod. Jag kunde döda honom. Jag skulle få straff javäl.
Antagom, att dessa sexton år betyda sexton århundraden, och låt se, huru detta stämmer ... Javäl, det passar förvånande väl, ty så lång är den tid, som förflutit från trojanska kriget intill nu. Trojanska krigets tidevarv kan med skäl kallas det, i vilket Hellas föddes, hellenerna samlade sig till ett folk, och den hellenska anden antog sin egendomliga prägel. Icke så?
Nej, sådan där erotik, nåja det är behagligt javäl men jag är verkligen värd att vara vän åt en karl. Att bara vara ett litet tidsfördrif nej! Tror han, jag skall sörja och vara bitter öfver att mista det tusendels grand af känsla, han pressat fram ur sig för att äfven kunna uppföra Elsa Finne på sin lista. Som om det skulle förarga mig, att jag låtit fängsla mig litet!
OLOF KLAESSON. Bevis? Hvad gjorde du i mörka natten i amiralens läger? DANIEL HJORT. Hvad jag gjorde? Säg, efter ni det. OLOF KLAESSON. Aha! Så har du dock varit där. Om jag ej upptäkt honom, han än förrådt... Ned med förrädaren! Det är ej möjligt! Hören, hören honom! DANIEL HJORT. Ej kommen när mig. Fallen edra svärd! Javäl, jag er förrådt, förrädare!
RHAISTES. Hvad, äfven du? HYLLOS. Gif snäckan hit! RHAISTES. Förmätne, vill du slita ur min egen hand Min egendom? HYLLOS. Den tillhör oss och icke dig. RHAISTES. Vik bort! HYLLOS. Javäl, sen rofvet jag ifrån dig ryckt. RHAISTES. Vansinnige, du räds ej i ditt öfvermod Att öfva mot din härskares förtrogne våld Och fruktar ej det stränga straff, som krossande Dig drabba skall.
LEONTES. Och enligt detta villkor fordrar snäckan du? RHAISTES. Betrakta den! En större lär väl föga ges. LEONTES. Jag ser ej flere än den ena, kan alltså Ej mot en annan mäta henne. RHAISTES. Just därför Är hon den största, och som sådan är hon min. LEONTES. Javäl, men som den enda är hon minst också, Och som den minsta tillhör denne gubbe hon.
Själva gudarne, för vilka jag uppoffrat så mycket ... Du menar din katekumeniska övertygelse ... Javäl. Och dina teologiska studier ... Alldeles ... Och vad som är än mer: hekatomber av de fetaste slaktoxar ... du har näst kejsaren och Krysanteus varit den frikostigaste offraren i romerska riket ... Alldeles, alldeles, och likväl förgäta mig dessa otacksamma gudar!
Hava då rådsherrarna verkligen blivit förvissade om att denne är Messias? Dock, denne känna vi, och vi veta varifrån han är; men när Messias kommer, känner ingen varifrån han är.» Då sade Jesus med hög röst, där han undervisade i helgedomen: »Javäl, I kännen mig, och I veten varifrån jag är.
Dagens Ord
Andra Tittar