United States or British Indian Ocean Territory ? Vote for the TOP Country of the Week !


Hvar gång Märsen kommit, har jag drömt om honom; det låter underligt, men det är klara sanningen. Såsom i sista natt, förlåte mina synder, bäst jag ligger i min sötaste sömn och har Anna bredvid mig i sängen, tycker jag, att jag går i boden för att hämta in kött, och jag lyftar opp locket, står Märsen i tunnan och säger: Hälsningar från Köpenhamn, mamma! Vi se nu, hvad det hade att betyda.

När Alrik kom till middagen, fanns ej den gamle där, men när han kom hem om aftonen, låg gubben i herr Lindboms säng, och när sängens ägare infann sig vid tiotiden, tog det varma hjärtat eld, och röken tycktes kväva den känslofulla, ty han blev stum, stum att han icke besvarade hälsningar.

Det kom in visky och vatten, och Mortimer bjöd Tomas en mycket svart cigarr, som han tände med någon tvekan. Fru Mortimer gick kvittrande genom rummet; armen hade hon en liten korg med strumpor, som skulle stoppas. Tomas framförde hälsningar hemifrån; det var av gammal vana, ty han hade icke sagt hemma, vart han skulle . Man talade om sina sommarplaner.

Plötsligt och utan att förändra min eller läge kastade han om tonen från mörkt till ljus och sade: Guds fred, mor i Sutre. Det är hälsningar från Stava. Mor i Sutre neg. Daniel gapade. Valborg sade: God dag, far. Men Träsken kastade åter om tonen och fortsatte: Du säger, att du icke har mynt. Varföre , ? Har du icke arbetat och är icke arbetaren sin lön värd?

Hon torkade sina tårar, och efter ett par minuter var hon sig åter lik, leende och käck. De följdes åt nedåt staden, obekymrade om människorna, som sorlade omkring dem. Det var livligt gatorna. Biblioteksgatan var Tomas nära att bliva kullkörd bakifrån av en droska; i droskan sutto konsul Arvidson och Jean. Kusken saktade hästarna för ett ögonblick, och man utbytte hälsningar i förbifarten.

Medan min gamle tjänare vattnar blomsterparterren och kammar masken af fruktträden, begagnar jag den vackra aftonstunden för att efter min herres önskan och min årliga vana skrifva några rader med hälsningar från oss och trädgården.

Jag kommer ständigt från sådana möten med en nedslagenhet, en tryckande känsla, som följer mig hela dagen, och ofrivilligt hvilar jag med min tanke det bekymmer, jag skulle känna, om jag vore en dessa människoblommors högre broder och hade dem under min vård, såsom jag här har stoftblommorna i min trädgård. Och nu slutar jag mitt långa bref med de varmaste hälsningar från Rosa.

När Alrik kom till middagen, fanns ej den gamle där, men när han kom hem om aftonen, låg gubben i herr Lindboms säng, och när sängens ägare infann sig vid tiotiden, tog det varma hjärtat eld, och röken tycktes kväva den känslofulla, ty han blev stum, stum att han icke besvarade hälsningar.

Och välkommen var han alltid vart han kom; dels därför, att han hade blanka knappar i rocken och rand mössan, dels därför, att han hade nyheter, uträttade små ärender, var bra att skicka hälsningar och dylikt med.

Ingrid Svantepolksdotter smög sig fram till honom och frågade om Folke Algotsson, och han lovade att hjälpa henne med brev och hälsningar, bara han emellanåt fick slippa in till Yrsa-lill. Nunnorna buro in henne i en cell och vårdade henne ömt. De gåvo henne rena kläder av vitt ylle, och många vallfärdade sedan dit för att se den sovande vallkullan i Vreta.