United States or Uzbekistan ? Vote for the TOP Country of the Week !
Zanoni offrar sig för dem, som han älskar, och återköper på detta sätt i kraft af sin osjälfviska jordiska kärlek gemenskapen med den mänsklighet, från hvilken han hade fjärmat sig i sin dyrkan af visheten. Detta är den slutpoint, som förefaller att ge romanens mening.
Hon kunde se hvarje dag tillmötes med ro; ännu då hon var gammal och grå skulle hans blick lika smekande säga: min vackra mamma. Det låg ett småleende öfver hennes ansigte då hon såg upp emot luften i det arbetet sjönk. Hvilken förmåga lifvet hade att läka!
Det lade sig med ens den där underliga stämningen öfver dem, som så ofta griper oss en sommarnatt. Allt gammalt färglöst är som förgånget, framtiden synes rosenfärgad men lika fjärran som den morgonrodnad, hvilken redan kan skymtas i öster.
I historien, som faktiskt upptecknar millioner tillfälligheter, är det väsentliga tron på en försyn, i hvilken de hafva sin förklaring; i dikten är det väsentliga intet annat än den förklaring, konstnären själf mäktat nedlägga i sin komposition.
Det var nu nästan mörkt, vinden svepte omkring den lilla stugan, såsom om han ville störta omkull henne, och snön yrde, så att fru Henriksson knappt kunde finna vägen till grannens. Men då hon kommit dit, måste Karl utförligt berätta, vid hvilken tid jakten slutat och när han sist sett Frits.
Denna »kusin» bodde borta på andra sidan Långa bron i den stora arbetarkasernen, som, Gud vet af hvilken anledning, fått namnet »villan Friden». Kusin Schana var ogift och lefde på sina täckstickningar.
Nu det brinner i mitt hjärta, I den skymda gömman brinner Hoppets eld, den oförstådda, Den besynnerliga elden, Hvilken jag ej vet att släcka, Icke hjärta har att kväfva.
Nietzsche har för Frosterus varit den stridande människan, hvars kamp gällt frigörelsen från lifsförnekelsen. Som Nietzsches resultat framstår för Frosterus den »orubblig blifna tron på lifvets värde». Han fattar innebörden i Nietzsches utveckling som ett framträngande till en lifsbejakning, enligt hvilken tillvaron under alla omständigheter är värd att lefva.
Hjärna är något, som lönar sig att odla; för den sortens gröda är här en god marknad, och det kan aldrig bli tal om öfverproduktion, och ju mer hjärna ni har att sälja, dess högre pris kan ni betinga. Det är kanske en icke fullt så säker skörd som vildhafre, hvilken aldrig förfelar att ge riklig afkastning, men den har i stället fördelen att alltid vara en eftersökt vara.
När denne herre kom mosig hem, tog hans hemmavarande halfva anstöt af detta tillstånd och förklarade mannen för full . »Full! Jag ? Nej det är du som är full!» förklarade då den manlige hälften af detta kött, som ju var ett , äfven om det ej kunde blifva ense om hvilken del deraf som fått ruset.