United States or Falkland Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !


Låt flickorna komma in, de ett glas med! Och kan Wetterman sjunga en liten visa för oss, bara inte för sorglig. En riktigt munter vill vi ha. Toreadorn eller Jätten eller någon annan hurtig visa, helst en ärlig gammal Bellman.» »Ack», suckade fru Elisabet och steg upp, »en sådan smak. Jag törstar efter Schumann, Wagner eller Bruch, jag. Och man bjuder mig Jätten.

Men den rikaste skörden har han gjort, där historien varit fattigast stoff, bland gemenskapens män. Den enkla enfalden hos Sven Dufva , trögheten och likgiltigheten hos Trosskusken, Gamle Hurtig med sina anekdoter från Gustaf III:s krig, afundsamheten mellan De två dragonerne , se där hvad hvardagsögat varsnar hos de skrofliga soldatgestalterna i denna här.

Håll dig saktligt, ur vägen, Bättre fly än illa fäkta! sad' Munter: 'Pass, ursäkta! Dock, hans kula, den var gjuten, Här var gränsen, här fanns döden, Sen han käck och oförtruten Följt armén i alla öden. Än i går dock blef han funnen, Hurtig med tobak i munnen, Som piket hos generalen, Där ett krigsråd hölls i salen.

Nu till Oravais han kommen var. Det var natten för det stora slaget, I den vilda skogen höll man hof. Sömn var sällspord öfver hufvud taget, Men den gamle Hurtig sof; Han, som vakat förr till sista man Hade somnat nu förrn någon ann'.

Bränvin och pepparkakor, kaffe och konjak! Yster och liflig, men lycklig och outtröttlig sprang ändtligen Matti efter uträttadt värf in i stugan, tog hänsynslöst Leena kring lifvet och ropade till spelmannen att han ville ha en hurtig och glad Hollola-polska! De andra karlarne följde hans exempel, hvar och en tog sin flicka och blef det dans!

Hans bleka, slappa ansigte är genomkorsadt af förtidiga, täta fåror. De vackra, lifliga ögonen äro halfslutna, rödkantade, slocknande. Och hans bruna, lockiga hår är glest, stripigt och oordnadt. Ja, det är densamme, han som för två år sen gick ned för forsarne hurtig, okuflig, stark!

Ante var rädd att sågställaren vardt sint öfver det han sagt, och att det kunde höras som om han själf ville klaga, han fortfor med hurtig stämma han fömådde åstadkomma. "Si int är de någe farligt te me så'n trålj för den, som är lite vuxen och har förstånd och kan tåla sig tills en får, för alltid får en någe ändå till sist."

Fly, det är det usla hopp, man har, Och att en gång stanna, Gud vet hvar. Nu blir strid likväl, snart det dagas, är tid att börja annan sed. Den, som vill, härda ut att jagas, Hurtig kan ej mer därmed; Han har sakta börjat blygas ren Att ej hafva tröttnat längesen. Jagas, bröder, skall ej gubben mera, Han har hunnit råd gamla dar.

Hvar den syntes, sågs blott dyster smärta, Hördes blott en klagan, djup och dof; Lugn fanns ej i något vaket hjärta, Men den gamle Hurtig sof; Där Kamenski slutligt sprängt hans led, Hade gråa krigarn lagt sig ned.

Lugnt med sin medalj i näfven Steg dragonen in: "Gif åt Stål en penning äfven, Eller tag ock min!" Aldrig brusto ord vid bivuaken, Där den gamle Hurtig blott var med; Ofta satt han långt natten vaken, Talande om krig och fred, Tände jämt sin korta pipa an Och förgat den åter, bäst den brann. Tredje Gustaf var hans man. "Hvad strider Höll ej han med Rysslands stolta fru?