United States or Eritrea ? Vote for the TOP Country of the Week !


För hans blickar hade bygdens qvinnohjertan hittills smultit som smör för sol, och männen der i trakten anse ju allmänt qvinnan som sitt lätt vunna byte: hennes enda karaktersdrag är undergifvenheten, den blinda undergifvenheten under hans herrskarevilja. Ella beundrade Hedda. Hon var vacker, der hon satt med det trotsiga ansigtet vändt i profil med aftonhimmelen till bakgrund.

Kvinnan blir den förlorande parten i kärleken endast derför, att hon låter mannen bli den vinnande." " det der blir man inte klok." "Vänta, jag skall förklara mig tydligare. I början, när mannen söker vinna en kvinnas gunst, är hans kärlek eldig och stark, inte sant?" "Ja visst." "Ända till dess kvinnan öfverlemnar sig och säger: jag är din." "Alldeles."

Ingen säge, när han bliver frestad, att det är från Gud som hans frestelse kommer; ty såsom Gud icke kan frestas av något ont, frestar han icke heller någon. Nej, närhelst någon frestas, är det av sin egen begärelse som han drages och lockas. Sedan, när begärelsen har blivit havande, föder hon synd, och när synden har blivit fullmogen, framföder hon död.

Försiktigt förande fötterna tog hon sig fram till hällkanten, där stigen brednade. Ett par famnar till och hon kunde se riskojan. Osedd se, ohörd höra. Hon dröjde en stund, stirrande framför sig. Och ju tommare hon stirrade, desto rödare blev hennes ansikte, rodnade ända upp över pannan, ända in i hårfästet.

Doktorn och fru Alvén göra musik tillsammans, och hon kommer att betänka, att hennes äktenskap är bra tomt.

Hon är icke en människa med ett blandadt mått af förstånd och oförstånd, vetande och okunnighet, rikedom och brist; hon är ett djur, men det fullkomligaste, som kan tänkas, ett djur, hvars minsta rörelse är grace, hvars minsta blick är clairvoyant, omöjligt att fångas och omöjligt att tämjas.

Nog såg man att hon var sjuk, men af hvad, det är svårt att säga. Lungsoten var det inte, för hon hostade aldrig. Kanske tvinsoten, den får man af elaka menniskor och onda ord, och den sjukdomen trycker dag och natt som maran. Stackars frun. Det har varit tal om Carlson, förre inspektorn, som sedan skall ha blifvit mördad här någonstädes, hur var det med den saken?

Var det kanhända mitt fel, att hemmet icke var i sådant skick, att man när som hälst kunde taga emot fina världsdamer? Mannen borde icke fordra det omöjliga af sin hustru, hon har tre barn och en enda tjänarinna. Ingen kan vara salongsdam och barnsköterska samma gång. Antingen det ena eller det andra. Tyst, Antti, låt bli att tjuta där förfärligt.

Med den kännedom han numera ägde om alltings uppkomst måste han säga sig att hon fått dem i arv efter sin mamma: fru Davidsons byst var obeskrivligt stor. Och varför var det något opassande med bröst? Var det inte vetenskapligt sett rent naturligt! Och vidare: där, mitt över salongssoffan, hängde en stor tavla, som föreställde en kvinna liggande naken vid en strand med en slöja över midjan.

Han hviskade åt dem att vara tysta hade väl vett om hvad som brukades när man först kom in till folk det, att stanna vid dörren och tiga tills man blir tilltalad. Men Märta Greta, minsta lillstintan, mors gullhjärta, som hon nyss hade varit, hon kunde inte tiga. Hon var rädd, och hon var hungrig, och hon kände sig eländig alla vis. "Moooj" tog hon i "Etta Eta ill te mooj!"