United States or Faroe Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Han tyckte icke om »det råa, smutsiga, obildade folket, som visade så föga hyfsning att de presenterade sig i badstuskick». Han piskade på hästarne och for vidare. Nu kom han med sitt ekipage till torparnes badstugor. Damerna i släden skulle egentligen nu rodnat ännu mer... Derinne i bastun gick nemligen just nu hett till.
Tao stod ensam på sin hylla och grinade som en djävul David stupade kull bland alla kappsäckarna, hans huvud var så hett och ryggen värkte. Tao gnolade igen, hans röst var som ett råttpip. Ziri kysste David. Nu ger vi oss i väg, viskade hon. Och de lämnade alltsammans och sprang.
God afton, herr aktuarie, god afton, herr Weber, fy fan vad här är hett... Det var en något skallig herre med ett tenoraktigt utseende. Jag har ätit middag ute med en försäkringsdirektör och en artist, och sedan ha vi suttit i Berns, berättade han utan något försök till motivering. Tomas såg sig om efter Hall, men han hade nyss gått ut för att röka en cigarrett.
"Håll upp, håll upp, munsjör", afbröt honom herr Gyllendeg, som fruktade för hvart ord, vederparten fick tillfälle att framföra, "jag säger, att han går som en rök ur ugnen, bara det blir hett å färde.
Djävulen, hon hörde mig inte! hur skall detta avlöpa? jag vill då ännu röka litet närmare in på stumpen, men det smakar hett och röken går mig i näsan, fy tusan djävlar. Kappsäcken är just inte stor; lång tämligen, men inte bred; hon har säkert glasskrin där, eftersom ingen får sätta sig på den.
Enligt sedvana hade man ätit en bättre frukost och bjudit varandra ur ömsesidiga krus och halvbuteljer på morgonen. Hett var det också på sjön och ingen ville ro, varför ett litet gräl uppstått mellan karlarne, av vilka ingen hade lust komma svett fram till kyrkan. Kvinnorna hade trätt emellan, och när man kom upp i kyrkviken och hörde klockorna, som man inte hört på år och dag, bilades tvisten.
Ej pansar hård, ej präktig hjälm, Mot våra glafvar höll; Och mången, som var käck och stor, Till de våras fötter föll. Till slut med Douglas Percy kom Att pröfva svärdens bett. De höggo friskt med Marylands-stål, För bägge blef det hett. Som blixt på blixt de gåvo slag, De båda män af mod, Tills blod ur deras hjälmar sprang, Som om det regnat blod.
Vad säger han för slag? väste gumman. Ja, det sa jag! sitt i båt och låt oss komma av! Vem är det som kommenderar på sjön, om jag må fråga? inföll nu Gusten, som tyckte att man gick hans ära för när. Och så satte han sig till rors, lät hissa på och tog skotet till sig. Båten var djupt lastad, vinden var ytterst svag, solen brände hett och sinnena voro i jäsning.
Mellan far och henne var det så rart, innan de blefvo gifta, så en kan inte säga hur hett det var. »Han kunde ätit upp mig,» sa mor ibland. »Det var nästan synd att han inte gjorde det!» sa hon och suckade. »Då hade pinan inte blifvit så lång!» Ja, det har jag hört hundra gånger nu
Och medan han väntade, tänkte han på hur vacker hon var den gången, när hon gick barfota och i lintygsärmarne och bar vattämbaret från brunnen som han alltid sprang ut och hjälpte henne med. Kom så gå vi ut, sa Mari och viftade sig med näsduken. Axel gick med ut på verandan, men visste inte vad han skulle säga; oaktat månen sken och det varit hett i stugan.