United States or Gambia ? Vote for the TOP Country of the Week !


Detta sätt att deklamera är utan allt tvifvel oriktigt, såvida det ensidigt afser tankegången i ett skaldestycke allena och icke tillika harmonien. Gehöret kan visserligen likasom tanken behålla i minnet en fordran af något, som bör följa och som dröjer; men båda förbryllas de lätt af ett öfverskott, som påtrugas dem.

Ingenting sker här i världen utan makternas samtycke, och naturalismen blev till, vare naturalismen, vare den återfödelsen av harmonien mellan materie och ande. Bildhuggaren ser syner. Han berättar för mig att han sett Orfevs och Kristus modellerade tillsammans i en klippa i Bretagne och att han ämnar fara dit igen och betjäna sig av modellerna för en grupp till Salongen.

Ty ehuru en vers icke blott i afseende å den däri uttryckta tanken, utan äfven hvad harmonien angår, står till ett föregående och efterföljande i ett förhållande, som kan sträcka sig vida längre än till den strof allena, i hvilken versen ingredierar, utgör densamma likväl tillika ett bestämdt i sig slutet helt, att dess enskilta väsende intet vis får lämnas outtryckt.

Skulle någon ha den vanan att därvid fästa sig blott vid interpunkteringen, kan han vara öfvertygad om att han antingen saknar gehör eller genom en ovana själfmant beröfvar sig den njutning, harmonien af en naturliga principer byggd meter i sin förmälning med tanken skänker.

I små mjuka vågor som stiga och falla och bli till en bränning i vitt går dansen där inne, i ett, i ett, plötsligt något händer, som bryter harmonien, och som kommer pianisten att vända sig stolen och se efter vad som är färde.

Hermiones röst var böjlig och välklingande; intrycket förhöjdes genom den sällsynta, ljuvliga harmonien av lugn och värme. Tankarnes anstormande mängd, fantasiens ökade kraft, hjärtats livligare slag hade icke påskyndat ordens gång; de utvecklades som en gyllene kedja, länk vid länk, inför de lyssnande vännerna.

Och än ytterligare fås af nästa mening en fullständig vers till tredje raden af en alceisk strof: I allmakt styren I dock jorden . o.s.v. Rimmens betydelse är således likaså lätt insedd, som den är stor i språk, hvarest tonvikten och den däraf bestämda ovillkorligheten i harmonien icke är nog skarpt uttryckt.