United States or Sierra Leone ? Vote for the TOP Country of the Week !


Den kväll, som började tungt i Ahtiala nybygge, vart en fröjdekväll för alla dess invånare. En sammansvärjning. Kvarlevan av konung Sigismunds slagna parti i Finland hade fällt modet vid underrättelsen om Helsingfors lantdag.

Man skulle vara frestad att antaga, att detta endast vore en ren tillfällighet att Willson råkat tappa instrumentet ett eller annat sätt men ett par timmar senare anmäldes ett nytt brott maken till Willsons telefon hade också stulits.

Men knappt har han uppstått, skall hans rike brista sönder och bliva delat efter himmelens förra väderstreck; och det skall icke tillfalla hans avkomlingar eller förbliva lika mäktigt som när han hade makten; ty hans rike skall omstörtas och tillfalla andra än dem.

Situationen i all sin betydelselöshet hade varit ett upprepande av en annan situation, som djupt ingripit i hans liv och nu genom sin påminnelse gav full kroppslighet åt det, som skulle ha varit bortdunstat som ånga.

Denna tanke lemnade henne ingen ro. Hon ansträngde sin hjerna för att söka en möjlighet; men hon såg ingen. Och hon kände att här var intet för henne att göra. Hon var maktlös. Hon hade blott att lägga armarne i kors öfver bröstet och se tiden an, medan lifvet hvirflade dem rundt och brusade förbi. Der var räddning och der var undergång. Hvilket det skulle bli, stod icke i hennes makt att afgöra.

Och han hade lofvat att föra dem till ett ställe i berget där han en gång sett en huldra. Hon hade varit grönklädd, med långt hår, gult som kornhalm, och hon hade sett honom och lockat att han när hade följt henne, om han inte, i detsamma han sprang sta', hade fått för sig att hon säkert var en huldra och sagt ut Jesusnamnet för henne. hon hade slunkit bort och blifvit som ett baktråg.

Och vid middagsbordet, när pastorn tagit tre supar, hade guldklockan förvandlats till ett regalt pastorat. Ja, ser du, Carolina, Herrans vägar känner ingen, förkunnade pastor Norström, som just icke kunde sägas missbruka Herrans namn; och det som var nedertrampat kan rasande lätt bliva upphöjt; och vad mina gåvor beträffar, vem vet, kanske det bara fattas förståelsen! Hm!

Man hade låtit servera te som en vanlig afton efter operan och sällskapet, som hade samlat sig i grupper omkring Madame Bonaparte och Förste Konsuln, diskuterade häftigt den förfärliga händelsen. Madame Bonaparte var alldeles över sig given, nästan förkrossad.

En sweather med hål för armbågarna prydde hans lekamen, och elegansen avslutades nedtill av ett par smutsiga blå byxor och dito smärtingskor med gummisulor. Gode Gud, vilken toalett! Och hur hade han råkat bli klädd det viset. Han försökte erinra sig vad som passerat kvällen förut, men förgäves. Det fanns ett stort tomrum i hans minne.

Hennes hjerta bultade, metspöet darrade i hennes hand och innan hon visste hur det riktigt gick till, hade hon slagit armen kring Eriks hals och gråtande lutat sitt hufvud intill hans.