United States or Qatar ? Vote for the TOP Country of the Week !
Börevigs själsmekanism slog back med ett förfärligt gnissel. Vad hade han gjort? Han hade ja visst, nu mindes han det. Koss ja, det var sant, den fick en tiggare Dybedræts näve sjöng mot hans huvudskål, innan han hunnit längre. Dybedræt hade tårar i ögonen av sorg och mordlusta. Hans knytnävar virvlade kring Börevigs huvud som löv i stormen.
Och så tågade man opp till professorns, under fiolens gnissel och bergskottens knallar. Gumman kastade ännu i sista stunden oroliga blickar omkring sig för att spana efter den förlorade sonen, och när de skulle genom dörrhålet, måste pastorn släpa henne med näsan på ryggen.
Och jag uppväckte somliga bland edra söner till profeter och somliga bland edra unga män till nasirer. Är det icke så, I Israels barn? säger HERREN. Men I gåven nasirerna vin att dricka, och profeterna bjöden I: »Profeteren icke.» Se, därför skall jag låta ett gnissel uppstå i edert land, likt gnisslet av en vagn som är fullastad med kärvar.
Hon lyssnade till kärrans gnissel, som entonigt upprepades med jämna mellanstunder. Nu hörde hon också karlarnas tunga steg. Vad håken? muttrade hon. Varför drar de omkring med kärran? Hon gick mot fönstret. I detsamma susade någonting fladdrande, långt, svart in i salen. Mor i Sutre skrek till. Hon såg, att det var Träsken. Han stod tätt intill henne och hans långa rock slog som vingar.
Takten stampade han alltjämt med hälen. Karlarna reste sig en efter en, kröpo upp ur diket, lommade sävligt knäande bort över rågstubben, bort från vägen. Träsken vek steg för steg upp mot stallet. Kärran närmade sig i sakta mak. Gnissel av osmort hjul hördes med jämna mellantider. Eljest var det ett ögonblick tyst i Sutre. Så började töserna gråta, skreko: Mor! Mor!
Varligt ställde han henne framför sig, kysste hennes panna, kysste hennes skuldra, kysste hennes hand. Anmäl, Basilius, att grevinnan Ruth Han tryckte henne plötsligt intill sig. furstinnan av den Blodröda Stjärnan, drottning av Svarta Nätter täckes taga in i Sutre. Han skrattade gällt, klart och skarpt som kärrans visslande gnissel, släckte sitt skratt i hennes hår.
Och så tågade man opp till professorns, under fiolens gnissel och bergskottens knallar. Gumman kastade ännu i sista stunden oroliga blickar omkring sig för att spana efter den förlorade sonen, och när de skulle genom dörrhålet, måste pastorn släpa henne med näsan på ryggen.
FRU BINGEN. Omöjligt, herre, nej, det måste nekas. Att hänga dem för fönstren ut att blekas! Ack nej, det kan man ej, det går ej an. v. Ni är den värsta mara, någon fann. Fort ur min åsyn med ert tjut och gnissel, Förgjorda öronrasp och ögongissel! Jag kan ej tåla Kan ej? v. Jag, en man! Men jag vill visa, att jag kan fördraga. Sätt er, lugna er! Det gäller ju ett lappri, som ni ser.
Dagens Ord