United States or Wallis and Futuna ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det var emellertid frågan om avsked; kamraten skulle flytta till sin nya ateljé och jag till Stockholm. Vädret var sådant det skall vara de sista dagarna i oktober och svårt som det kan vara sista dagarna i Paris, att det icke var med de gladaste känslor man satte sig i kupén kl. 4 e. m. för att i ett sträck åka till Köln och vara framme kl. 5 följande morgon.

Visst är, att partier af alla dessa klasser finnas i Törnrosens bok; dock skall man vid läsningen däraf snart med den gladaste njutning märka, att författarens ojämnhet är af det slag, som skiftar mellan skönhet och fel, icke mellan platthet och medelmåtta. Och här begagnas ordet skönhet, tages det med sitt fulla innehåll af helgd och sanning.

Jag skulle icke någonsin mer vilja hysa en enda ful eller otacksam tanke i mitt hjerta. Det blir den gladaste dag i mitt lif, när du kan ut igen, Bella min. Din sjukbädd har gifvit mig mycket: en tydlig förnimmelse af min egen hjelplöshet och af Guds närvaro. En erfarenhet af bönens kraft att hugsvala och lugna. Och nu sist denna oförtjenta glädje att se dig blifva frisk.

Veckan lofvade således blifva god, och dernere var åkern nästan färdigbergad. Nu kunde det gerna regna... Ukko var vid gladaste humör, och »äiti» hade en dag af frid och ro. Vid vägen hördes skramlet af ett åkdon. Det kom närmare, det nalkades alltmer. Ukko blef uppmärksam.

Men i detsamma ljöd i rummet bredvid junior-trumslagarens lertupp gällt, rullande och skarpt, att landshöfdingen med det gladaste skratt försäkrade, att även trumman var umbärlig och likheten ändock fullkomligt.

Den ene var en rik man med glad och fryntlig uppsyn, den andre var en liten fattig pojke i träskor och trasiga kläder, men äfven den lille var vid godt mod och pep och hvisslade i kapp med bofinkarna däruppe i lönnträden. Den rike, lycklige mannen var som sagdt vid det gladaste lynne, det äro icke alla rika.

Men en av vakterna sköt undan locket från en trälåda, som halvt var fylld med kryddor, och lyfte upp ett huvud. Här, gubbe, ser du huvudet av Karl Algotsson, den gladaste av dina barn. Ännu är han lika rödaktigt mörklagd i skinnet. Magnus ställde sig vid vindögat. Ångrade han sig, när han omsider blev gripen? frågade han och såg blint ut i luften. Nej, herre.

Jag vet bara, att det var en snabb och vänskaplig kyss, som om jag fått den af en kvinnlig bekant en vacker ung flicka. Vi voro glada och fria, hela världen låg öppen för oss. Kyssen var alldeles i sin ordning. Jag var i mitt gladaste, lugnaste solskenshumör, och mina ögon skrattade mot hans. Seså! Nu ha vi vanärat oss för tid och evighet! sade han muntert. Jaha.

Hon skildrade bröllopet och hela brudföljet och kom till sist till bruden. Hon sade, att Grädel varit den gladaste och lyckligaste flicka man väl någonsin sett under brudkronan. Under allt detta pladder bevarade Faber sitt lugn och sin tystnad. Hon dristade fatta hans hand och flyttade sig tätt intill honom. Han lät henne hållas. Efter en stund reste han sig och gick in i kvarnen.

Härunder hade han glömt bort allt vad han lärt i skolan och insåg en dag, att han icke hade huvud för att läsa. slog han graden ur hågen och sökte en plats hos en träpatron i Norrland. Nu är han den gladaste brädgårdsinspektor i Sundsvall, älskar god mat, starka anekdoter, men hatar poesi. Poeten däremot, han framgick tyst och stilla sin bana och tog en vacker examen.