United States or Jordan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Om några år skulle han vara en berömd läkare med en tjugutusen kronor om året; men han kunde mycket väl gifta sig redan när han hade fyra eller fem tusen. Vilka kvällar i skymningen, helst vintern, snön yrde kring gathörnen! Han vågade icke ens tänka bröllopsnatten. Och vilka middagar de skulle ge... Märta skulle presidera i violett sammet.

Han hade själf fått kärlek från kärlekens källa och därför var hans hjärta varmt, och därför strålade hans ögon med en underbar glans. Alla barnen i staden höllo af honom, hur skulle de kunna annat, han såg vänligt dem. Pojkarne, som stodo i gathörnen och rökte cigaretter och använde fula ord, tystnade, när han gick förbi.

Hand i hand sprang de igen, genom stora aspskogar, vars grenar slog dem i ansiktet, över brinnande risland där svarta karlar sprang och flåsade med granruskor i händerna, över hällar heta att deras fötter brändes, genom byar, över åsar, kärr och tjärnar, genom städer där mörkhyade soldater postade i gathörnen och skott smällde.

Under det deras kamrater lurade i gathörnen, togo två af dem, som voro till fots, den döda kroppen, svängde honom två, tre gånger med kraft och kastade honom midt i Tibern. I samma ögonblick, som liket slog i vattnet, gjorde den, som var till häst, en fråga, hvilken de två andra besvarade med: "Ja, min herre". vände sig den ridande åter till Tibern och såg någonting svart, som flöt vattnet.

Nej, när du giver en allmosa, låt din vänstra hand icke veta vad den högra gör, att din allmosa gives i det fördolda. skall din Fader, som ser i det fördolda, vedergälla dig. Och när I bedjen, skolen I icke vara såsom skrymtarna, vilka gärna stå i synagogorna och i gathörnen och bedja, för att bliva sedda av människorna. Sannerligen säger jag eder: De hava fått ut sin lön.

Det skramlade längs trottoarerna, der officerarne gingo med släpande värjor och klingande sporrar, och hela grupper af flanerande, rökande, med gyllene lyror prydda studenter stodo i gathörnen eller redo det låga räcke, som omgärdade kapellesplanaden.

En gång har jag försökt att komma dit i mörkret, det var sista julmorgon, ville jag ordentligt bli uppäten af spöken. Om där varit ett eller två; men de surrade omkring mina öron, såsom om jag varit vid ett getingsbo. Jag tror, att ett af dem också stack mig i nacken, fast skinnkragen tog emot. Dit andra en gång till och icke jag." " följ med dem, som ställa sig i gathörnen."