United States or Slovakia ? Vote for the TOP Country of the Week !


De gamle domarne dömde en dag i bakrus en stattorpare till sex månaders straffarbete för att han lagat en plog söndagen. Jag erinrade de gamle om en nyss tillkommen kunglig förordning, som upphävde straffbestämmelsen om fängelse för sabbatsbrott. Först förnekade de förordningens tillvaro, och jag lämnade fram det tryckta exemplaret, ja, blev jag obefordrad.

Låt mig höra Kimons skäl, och jag lovar dig att vederlägga dem. Hans skäl? Ja, vet du, min härskarinna, om han hade några sådana, har jag nu alldeles förgätit dem. Men han pekade lampan och sade, att såsom hon slocknar, slocknar också själen. Och vad gudarne vidkommer, förnekade han dem och sade, att världen tillkommit genom ett lyckat tärningkast. Kan du vederlägga sådana påståenden?

Detta vållade henne mycket kärt besvär och gjorde henne lycklig, att hon förnekade sin kvinnliga fåfänga och afsvor sitt hat till männen. Det kändes blott som en oerhörd ära och tillfredsställelse, att Didrik Bruun behagat fatta minsta intresse för någon eller något i hennes hus.

Kanske också hans oförmåga att sätta sig in i ett bestämdt yrke eller hans motgång embetsmannabanan drifvit honom till att af nederlaget göra sig en slags ära, allt nog, han begärde intet vidare af samhället, han förnekade der all framtid. Man ser, att han tidigt betraktat sin existens som förfelad och afskedat ungdomsintresset och hoppet. Han stod omsider ensam.

Han försökte klargöra sin egen ståndpunkt. Trodde han en Gud? Nej! Åtminstone inte det sätt, prästen menade. Förnekade han en Gud? Nej! Trodde han Kristus? Ja! Älskade han honom? Nej! Åtminstone inte det sätt, prästen menade. Trodde han ett evigt liv? Ja! Men var detta nog för att avge konfirmationslöftena? Nej! Hade han det rätta sinnet? Nej!

Eftersom drängen icke hade flera mössor än denna och eftersom han säkerligen ej vandrat barhuvad halvmilen ned till bondgården, hade han sannolikt befunnit sig i kvarnen och sålunda i varje fall träffat sin husbonde före dennes död, ett sakförhållande, som han dock envist förnekade. Fabers rättegångsbiträde hette Schüler, en kunnig och skicklig jurist men ständigt förföljd av en besynnerlig otur.

I hvarje människas lif finnes mörka, svåra stunder, stunder af svaghet, stunder af nöd. En sådan mörk stund var det för Petrus, när han förnekade sin frälsare. I likhet med de öfriga apostlarne hade Petrus flytt, Jesus blef gripen och fängslad i Getsemane.

Stod han med armarna i kors över bröstet, liksom Luther i Worms, han sa: Här står jag och kan inte annat, Gud hjälpe mig. Amen! Men det sista kunde han ju inte säga. Han förnekade ju Gud! Hur vågade han! Fanns det inte hos honom åtminstone ett tvivel ? Hur kunde han, i missionshuset, i Guds eget hus? Hur kunde han absolut veta? Han såg åter gudsförnekaren för sig, som Luther i Worms.

Och hon förnekade, att de kunde vara lyckliga. Hon berättade drag ur deras liv, vad de gjort och vad de sagt. Ännu mera uppehöll hon sig vid, vad de icke gjort och icke sagt. Och hon slöt med de orden: »Jag tror, att människor i vår tid glömt att älska. De äro upptagna av mycket annatAllt, vad min hustru nu sade mig, förvånade mig.

Min faders helige namne, klippan, vilken vår kyrka är byggd, förnekade icke blott homoiusion, utan Kristus själv. Vår förman, patriarken Eudoxos, är av samma mening om biskopen av Aten. För Petros är makten det första och homoiusion det andra. Han skall uppoffra sanningen för makten. Han måste göra det, även mot sin vilja, om han vill kvarstanna blott en månad Roms biskopsstol.