United States or Greece ? Vote for the TOP Country of the Week !
Redan därförinnan hade han offentliggjort i Jönköpingsbladet åtminstone två följetonger: Ett äventyr i finska skärgården och Positivspelarne ; liksom det framgår av bevarade brev, att han under åren 1851-1854 varit sysselsatt med novell- och romanförfattarskap för olika tidningar, utan att med visshet kan uppgivas, om denna alstring nådde tryckpressen.
Hon hyste en stor förkärlek för de följetonger, som på den tiden voro moderna. Hon läste dem mycket metodiskt och prickade de mera obegripliga ställena med sin strumpsticka. Hon gjorde också jämförelser mellan dessa berättelser och sin egen roman. För övrigt fick denna ett slags epilog, som blev av stor betydelse både i stadens och faster Mimmis historia.
Faster Mimmi pekade med tummen över axeln och sade: Vad ska det bli av honom, när jag är borta? En narr för gatpojkar och slinkor. Ingenjören sökte trösta, men hon begärde icke tröst. Plågorna gjorde henne trotsig, hon ville varken ha bibel eller psalmbok. Hon ville läsa sina följetonger, sköta sitt hus och vårda sin bror. När krafterna slutligen sveko, gjorde hon de sista förberedelserna.
Nej, för du är en okunnig liten narr och till på köpet millionär. Men jag, som läst alla faster Mimmis följetonger åtta gånger framlänges och två baklänges, jag känner människorna. Jag känner utbölingarna. De älska och förakta oss, därför att vi äro gamla och kuriösa och ofarliga. De vill trä upp oss på nålar och sätta oss i glasskåp.
Elis Eberhard var en trogen vän, men han hade icke sinne för det sociala. Icke heller kunde han förstå, att någon människa kunde längta efter arbete. Om Gud ville befria mig från mina skulder ja, jag menar de riktiga och dessutom kanske bevilja mig en liten pension, så stannade jag inte en timme i "yrket". Jag skulle tugga tobak och läsa följetonger, rörande följetonger.
Detta ingenjörens kärleksarbete fortsattes över sommaren ända in i november, då faster Mimmi sjuknade i "rosen". Hon kunde icke längre läsa sina följetonger, ingenjören läste dem högt för henne. Prosten var i alla fall för klen att kunna gå ut. Varje morgon stapplade han in till systern, och varje morgon blev han lika förbluffad. Vaför något, Mimmi? Ligger du ännu? Du tänker väl inte bli sjuk?