United States or Falkland Islands ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och lärjungarna gingo åstad och gjorde såsom Jesus hade befallt dem och ledde till honom åsninnan och fålen; och de lade sina mantlar på denne, och han satte sig därovanpå. Och folkskaran, som var mycket stor, bredde ut sina mantlar på vägen; men somliga skuro kvistar av träden och strödde på vägen.
Petrus själf och hans dotter och Anna och tiggaren Aron Började sakta sin färd med den härdiga skymmeln i redet. Skakande tyglarna, talade då den förståndige Petrus: "Aron, min vän, fast fålen är god, ej vill jag i traf dock Åka, ty lasset är tungt; men biter dig kölden i meckan, Säg, och jag smäller ett slag, och vi dröja ej länge på vägen."
Nära trappan skodde Johan fålen, Och ur fönstret såg därpå hans fästmö, Såg och strödde rosor ned på honom, Strödde rosor ned och talte sakta: "Dyre älskling, gjorda tätt omkring dig, Att en ros ej tappas mellan gördeln, Att en annan ej din fästmö röfvar. Ty jag såg i drömmen stora under: Ensam gick din häst att söka svalka, Och din mössa rullade på marken, Och på vägen ströddes dina pilar."
Och när de löste fålen, frågade ägaren dem: »Varför lösen I fålen?» De svarade: »Herren behöver den.» Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den och läto Jesus sätta sig därovanpå. Och där han färdades fram bredde de ut sina mantlar under honom på vägen.
Nu, när gossen såg den muntra fålen, Gick han sakta lockande till honom, Grep i hast hans man och sprang på ryggen, Lysten att en glädtig ridt försöka; Men i samma ögonblick till djupet Flydde Näcken med sitt sköna byte. Kom så gossens moder ned till stranden, Sökande sitt barn med sorg och tårar.
Och vid den låga hyddans dörr sin häst han band Och såg sig om och trädde in Och kom om några korta stunder ut igen Och följdes af Nadeschda då Och lyfte flickan lätt på sadelknappen opp Och svängde sig i sadeln själf Och lät den ystra fålen pröfva sporrens udd Och flög sin kos som natten tyst.
Yster går han och stolt i sin vallmansjacka som fålen, När på en grönskande äng han betar bland andra och modigt Skakar sin fylliga man och gnäggar af glädje och kärlek." Honom svarade åter den välförståndige Petrus: "Denne är Karl, min älskade son; hur han artar sig framgent, Vet Den, honom mig gaf: Han styre det allt till det bästa."
Men om mig hon helt och hållet lämnat Och en annan hjort sig valt till älskling, Gifve henne Gud i jägarns händer!" Skogen har nyss fått löf, Syster och bror är där. Systern till brodern så: "Hvi ej besöka mig?" "Syster, jag komme väl, Släppte den främmande, Släppte den hulda mig. Sadlar jag fålen, då Sadlar min flicka af; Gjordar jag svärdet om, Löser hon svärdet opp: 'Gode, hvart nu, hvart nu?
Och de förde fålen till Jesus och lade sina mantlar på den, och han satte sig upp på den. Och många bredde ut sina mantlar på vägen, andra åter skuro av kvistar och löv på fälten och strödde på vägen. Och de som gingo före och de som följde efter ropade: »Hosianna! Välsignad vare han som kommer, i Herrens namn. Välsignat vare vår fader Davids rike, som nu kommer. Hosianna i höjden!»
Vet du, hur hjertat klappar, då man ilar hastigare än vinden på pilsnabba fålen, som känner ryttarens vilja innan ens ett tecken tydt den för honom. Har du sett män i blodig kamp med öknens vilddjur, har du blifvit hyllad af de gränslösa rymdernas folk, af dem, som ega verlden, ty de ega sin häst, sitt spjut och sin dolk. Vill du ha perlor och kostliga smycken?