United States or Morocco ? Vote for the TOP Country of the Week !
Knappt fick Kadi detta bref om händer, När han samlar alla sina svater Och bereder sig till färd till bruden Och tar med sig den begärda slöjan. Lyckligt hunno de furstinnans boning, Lyckligt följde hon dem ut från denna; Men när Hassans hus de nådde, sågo Barnen uppifrån sin mor och ropte: "Kom, ack, kom till dina barn tillbaka, Ät med oss ditt bröd i egna salar!"
En blekhet, tänd och flydd i ett ögonblick, Furstinnans anlet darrande öfverfor, En ljungelds hemska, flyktiga återsken, Och nu med kufvad smärta begynte hon: "O Dmitri, du nattburne, om åt din hämnd En broders olycksöde kan svalka ge, Var lugn, hans dom skall falla. På Rysslands trott Finns den, som vet att vörda en moders sorg.
Som till en fest Var salen ordnad, purpurgardinerna Från alla bilder vecklade opp i prakt, Och högst vid bordet jämte furstinnans plats Stod, ställd för sonen färdig, en taburett. Den stolta modren väntade, timmen slog, Och in kom Dmitri, festlig som rummet ej.
Men i sitt slott, det höga, vid Volgas flod, I marmorsalen ensam bland bilderna Af hädangångna, lysande anor satt I glans Natalia Feodorovna själf. Här, så furstinnans vilja bestämt det, här, Bland dessa vittnen, skulle furst Dmitri nu, Sen långa år i fädernas hem ej sedd, Inför sin moder träda.
Rysslands moder, kejsarinnan Katarina, Hos Natalia Feodorovna I furstinnans höga, hvita slott vid Volga Tagit hvila öfver natten.
Men häpnad slog furstinnans stolta sinne, Och hon skyndade att svara: "O, min dyra härskarinna, öfver fälten Leda endast smala stigar, Utan våda kan med vagnar man ej komma Till den lilla byn i fjärran. Min är skulden; om jag anat denna önskan, Hade vägen varit banad." Kejsarinnan log i mildhet blott och sade: "Intet hinder, min Natalia!
Åt sig, sin egen adel, sitt eget val Af ärans banor ville min ädle son Jag öfverlåta, Ville behålla blott En rättighet, den bästa, en moder har, Den att få hoppas allt af ett älskadt barn. Och nu, min Dmitri, frågar jag, dock ej jag, Men dessa stumma bilder igenom mig Till hvilket mål du sträfvat, på hvilken glans I ärans rymd din trånande blick du fäst." Så var furstinnans hälsning.