United States or Russia ? Vote for the TOP Country of the Week !
Denna påminnelse skulle dock icke haft den följd, att detta af mig själf i så lång tid förgätna stycke kommer i dagen, om jag icke i detsamma erinrat mig, att den person, utom hvars ryktbara, ehuru i en senare tid af den historiska kritiken ifrågasatta åtgärd handlingen däri ej kunnat äga rum, tillhör Norrland. Fale Bure är en af detta lands namnkunnigaste män.
EUBULOS. Jag varsnar mannen. HYLLOS. Hitåt, konung; han är här! Dig har jag sökt. Nu vörda gudars straff och dö! Bort, yngling, rör ej den åt döden vigda, du! För högre makter faller han, men ej för dig. Se detta blod på spetsen af mitt blanka svärd, Det stammar från mitt hjärta, vill tillbaka dit. Men du, tag hvad så afundsvärdt dig synes, tag En konungs namn och välde!
JULIA. Nej, onkel, ljug ej så, det går ej an. v. Håll! Ur hvad djup i afgrunden, på jorden, Fick du i dagen de fördömda orden: "Det går ej an"? Just nu, i denna stund, Hur kommo de, min Julia; i din mund? Ja, det var de, som släckte min förhoppning, Som bröto ned min lycka i dess knoppning, Som jagade mig själf kring världens rund. För dem och "kan ej" har jag gått i grund. JULIA. I grund?
Valis fordne vän, för trädet till sitt hemlands luft, sätt det i sitt hemlands jord. Gör detta för Valis skull, hon har intet mera att önska. Du lärde Vali att hon ej har lof att taga sitt lif: hon lefver. Du bad henne bedja: hon ber. Frid vare med dig, med henne som gläder ditt hjerta och med dina barn. Frihet och lifvets fullhet vare eder". Hildred.
Anmärkning till tabell III. Att man nu ej kan räkna "hedningarnes tider" från år 588 är klart redan deraf, att detta år ej en gång var kommet , när Daniel sade till Nebukadnesar: "Du är det gyllene hufvudet." Dan. 2:38. Det allra senaste år, vi skulle kunna räkna från, vore sålunda år 604, då Nebukadnesar fick envälde.
Vid åsynen av votivskänkerna för lycklig utgång av examina avlägger jag det högtidliga löftet, att jag i händelse av framgång ej någonsin skall emottaga förtjänstens världsliga utmärkelsetecken. Klockan slår, jag går gatlopp mellan rader av obarmhärtiga ungdomar, som bespotta mig, på förhand underrättade om den chimäriska uppgift jag satt mig före.
Jag säger dig, jag behöver ej någon himmel, annat än om det efter döden tillätes mig att vara fri från alla dessa passioner och att få vara här i min gamla ödemark och utan att hungra eller frysa få se årstidernas festliga marsch genom hedmarker, över gröna ängar, näckrosfyllda sjöar och gula kärr. Men jag vet ej om dessa våra nyssnämnda passioner stannar kvar hos kroppen.
Uti din boning, Herre kär, Ditt folk i sorg församladt är Och dig om hjälp åkallar, Ty mänskomakt ej hjälper här, Och nöden öfversvallar. Vi sett det korn, man jorden gaf, I jorden bli som i en graf Och ej i dagen komma, Vi sett allt växtligt falla af Förutan kraft och blomma.
Själv var jag såsom ett menlöst lamm som föres bort till att slaktas; jag visste ej att de förehade anslag mot mig: »Låt oss fördärva trädet med dess frukt, låt oss utrota honom ur de levandes land, så att man icke mer kommer ihåg hans namn.» Men HERREN Sebaot är en rättfärdig domare, som prövar njurar och hjärta. Så låt mig då få se din hämnd på dem, ty för dig har jag lagt fram min sak.
"Och Urier tillät henne att vända om, men den andra hustrun delade med honom himmelens herrlighet, åkte med dess starka renar, hade aldrig brist på villebråd eller annat godt". "Främling, du är vis som Urier; vän, hos dig vore himmelen; men i Aikyns drägt sitter ett band ur barnets linda: hon kan ej följa dig". Simrith.