United States or Hungary ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det är endast vår republik, som djärft störtar sig djupare in i silfvernmyntningens faror. När vi ha haft de äldre nationernas erfarenhet, skola vi, liksom de, önska att kunna stanna på vägen utför, om det icke är för sent. Silfver bringar alltid oro.
Då höjde den, vi hållit för Leontes, djärft Sin hjälm från pannan, straffande med anletsdrag Och ord för lögn vår sägen. Konung, om du sett De dina då i denna stund! Ej höjdes mer Ett svärd, en lans; förstenad syntes en, som om Han sett en död upplefva; andra brusto ut I klagan, tolkande sin aning, att din son Var den, som fallit, fallit för sin faders svärd. LEIOKRITOS. O, hårda sanning!
Nyss likväl jag honom såg Så ung, så käck, så stark sin stormning våga Och rycka an i omotståndligt tåg Mot höjda svärd och vilda eldgaps låga; Nu låg han stel, på samma drifva sträckt, Där nyss Bulatoffs eldar djärft han släckt.
Icke underligt därför, att just mot dessa vända sig ej blott den allvarliga forskningens män utan äfven sådana, som sträfva efter att genom ett djärft framträngande inom dessa okända regioner vinna rykte och ära. Det nämndes ofvan, att området närmast polen med all sannolikhet är ett djupt af drifis betäckt haf.
Ni skulle kunna tro att silfverägarna nu medgifva sitt misstag och vilja hjälpa regeringen att återvinna fast mark med så liten förlust som möjligt. Långt därifrån. De ha i stället tagit ett mycket djärft steg och sökt förmå kongressen till den åtgärd ni så mycket hört talas om: »fri myntning af silfver». Hvad betyder nu detta?
Detta var säkert något, som den unge mannen var i okunnighet om. Han trodde, att såväl han själf som många andra voro goda människor och visste ej af sin egen oförmåga att fullborda Guds lag. Herren såg, att han fattade lagens hållande alltför ytligt, han räknade icke de onda tankarne och begärelserna för synder, och därför kunde han så djärft säga: Allt detta har jag hållit ifrån min ungdom.
TEKMESSA. Du nämnde Dike; bjuder hon dig rycka djärft Från underjordens stränga makter deras rätt, Då du åt gamar, ej åt dem den döde ger? EURYSAKES. Ej fattar jag, hur gudars rätt förnärmas kan Däraf, att denne utan graf blir gamars rof. TEKMESSA. Kortsynta barnatanke, hvad du irrar lätt! Hvem tillhör väl den döde, den som slutat af Sin räkning ren med mänskor, om ej gudarne?
TEKMESSA. Olycksfödde man! Är du i verkligheten den, du vara tycks, Leiokritos, då tusen gånger ve dig, ve! LEIOKRITOS. Hvem är, som stör med verop djärft min segerfröjd? Ha, är det du, osälla? Så jag kallar dig, Fast med ditt namn ej obekant, ty säkert är Du den Tekmessa, om hvars ankomst hit jag sport. TEKMESSA. Du gissat rätt, du blinda mål för Dikes hämnd.
Principalen har förtroende till den unge mannens omdöme och duglighet, tycker kanske att det är litet djärft af en kontorist att framställa något sådant, men säger till honom: »Sköt om den här saken, men passa på att vi icke förlora något.
På denna ö, där gästvänskap, där mänsklighet, Bland dina bud de första, djärft förtrampas, här Är själfva marken oskär, luften pestbemängd Och hvarje offer, bragt åt dig, en hädelse. LEIOKRITOS. Du går? LEONTES. Jag går. LEIOKRITOS. Hvart? LEONTES. Dit, där ädelmod och nöd Min hjälp behöfva. LEIOKRITOS. Rhaistes, lämna ynglingen Ur sikte ej, din blick är skarp att spana ut Om någon våda hotar.