United States or Tajikistan ? Vote for the TOP Country of the Week !


Det kan anmärkas, att den svaghet, Fjalar röjer såväl här som i första sången, det är fråga om att uppoffra ett af barnen, vore mindre förenlig med hans lynne i öfrigt. Onaturlig vill jag icke tro att den skall anses. Men för dikten har den en viktig betydelse, emedan Fjalar genom den framstår såsom människa, värd att af gudar vårdas med samma kärlek, som den han känner för sina barn.

Vill man nu följa ofvan antydda gång af dikten, skall man troligen icke beskylla den för alltför mycket afvikande utsprång och episoder utan samband med det hela.

Icke dess mindre verkar dikten öfvertygande genom sin inre följdriktighet och sanning, diktionens skimrande fägring och stämningens djup, buren af de antikartade metrarna, som episkt fortlöpa i orimmade romanser.

Vi tro, att ingenting sker, som icke, huru oförklarligt det än synes, står i sammanhang genom försynens ordning; däraf det älskliga i allt hvad som är faktiskt; men ifrån det tillfälliga i dikten vi till konstnären och fråga, om han har någon förklaring därpå, och brister den, skygga vi för hans fantomer.

söker han fortfarande stå fast i sin stolthet, till dess det afgörande slaget drabbar honom i hans sons bekännelse och han nödgas ödmjuka sig och erkänna sig besegrad. Jämför man nu de båda kungarne, skall man finna, hvad dikten menat med deras sammanställande.

De hafva säkert sin fullständiga grund i någon sida af dikten, som träffat ditt öga och undgår mitt; men hvad jag förbehåller mig nu är att göra mina kombinationer alldeles oberoende af dina och framställa idén af det hela, såvidt den i konsekvent följd, åtminstone för min blick, griper in uti och dominerar delarne.

Att Fjalar-dikten afgjordt bör föras till det romantiska skaldeslaget, hör man henne yrka ehuru det tillika försäkras, att däri saknas såsom hufvuddrag de väsentliga elementerna i den romantiska dikten ; men hvad hon egentligen menar med ett romantiskt skaldeslag, är svårare att inse.

I historien, som faktiskt upptecknar millioner tillfälligheter, är det väsentliga tron en försyn, i hvilken de hafva sin förklaring; i dikten är det väsentliga intet annat än den förklaring, konstnären själf mäktat nedlägga i sin komposition.

I hvarje annat land den tid, inom hvilken dikten faller, hade Oihonna blifvit bortgifven; men här är det Morvens kung, som dömer, bunden af stora, dyrkade fäders seder, af minnen från Finjals och Ossians dar.

Det följdriktigaste poem kan sakna lif och skönhet, och det är därföre blott i ett afseende jag försvarar mitt, det enda, i hvilket jag kunnat och bort göra det, nämligen i afseende å dess inre sammanhang. Men litet dikten genom allt detta kan göra anspråk att kallas lyckad, säkert är, att frånvaron af ett sådant sammanhang varit ett ohjälpligt och väsentligt fel.