United States or Israel ? Vote for the TOP Country of the Week !
För det andra så begriper jag inte, hur en vetenskapsman, som förutom det att förtjäna en hel massa pengar också har en annan drivfjäder äran nämligen skulle förmås att tiga med en sådan upptäckt. Cramer svarade intet på en lång stund. Han tänkte. Det var ett eller annat, som tycktes intressera honom, en eller annan svag punkt i testamentet, han tyckte sig skönja.
Så får jag lita på en lycklig slump och studera tidningarne för att se om något framkommer i saken. Cramer höjde på axlarne. Nej, för sjutton, sade han. Ser du inte vart jag vill komma? Nej, min själ. Jo, du begriper, att när din farbror vill sätta dig ur stånd att företaga något, så erkänner han ju därmed, att något, ett eller annat, verkligen kan göras.
Ni förstår väl mitt intresse för denna undersökning? Uppriktigt sagt, tror jag mig förstå den Cramer ryckte till, men Kuntze fortsatte, utan att märka rörelsen: Jag tror att uteslutande nyfikenheten driver er. Ni är naturligtvis i högsta grad spänd på, om någon lyckas finna en eller annan förklaring av problemet.
Wolfgang var alldeles vild av förargelse, men juristen sökte lugna honom med dessa ord: Men låt oss dock läsa testamentet till slut. Kanske finnas »förmildrande omständigheter». Det kan ej finnas sådana. Möjligen dock. Nåja, låtom oss fortsätta. Cramer var, liksom löjtnant Schnitler, mycket upprörd.
När jag år 1935 drog mig tillbaka från affärerna, var, så besynnerligt det än kan låta, planeten Mars den direkta orsaken till detta mitt beslut. Gubben har alltid varit konstig, tänkte nevön. Han måtte ha varit rubbad, filosoferade Cramer i tysthet. Advokaten fortsatte: I januari 1935 gick det genom världspressen ett uppseendeväckande meddelande: På Mars' yta hade tydliga signaler iakttagits.
Dessa hade besvarats så, att det tydligt framgick, att P. B. Z. omöjligt kunde hava någon utsikt till uppmärksamhet, och Cramer var lugn. Men vid denna veckas utgång hände däremot det besynnerliga, att Kuntze icke sände något brev.
Hans blickar gledo från den ståtlige juden till Cramer och han tyckte sig se det omvända förhållandet vännen med det goda, varma hjärtat och det mindre tilltalande utseendet. Se där tvenne äkta kontraster, tänkte han om de bägge rävarne.
Lördagen kom och med den astronomens lunta. Det obligatoriska, korta brevet medföljde. Det var lika de föregående. Vad var det jag sade? frågade Cramer. Jag ger mig fortfarande fanken på, att karlen är en skurk. Och nu, min käre Wolfgang, få vi arbete. Hur så? Vi måste söka reda på P. B. Z. och se, vad vi kunna göra för att hindra, att hans eller hennes teori sprides.
Cramer hoppade upp från stolen, under det han utstötte en svag vissling. Å tusan! Gratulerar, gratulerar! Han tryckte vännens hand. Ja, kan du tänka dig en sådan tur. Och det har jag värmen att tacka för. Undra då ej över, att jag är glad, och hettan mycket förbunden. Gubben fick solstygn för ett par timmar sedan. Den enes död, den andres bröd.
Var vänlig att fortsätta, fast inte är det vidare intressant. Eller vad tycker du, Cramer? Ne e e ej, gäspade vännen. Juristen läste ånyo: Jag kan ej beskriva, huru detta intresserade mig och hur det satte min fantasi i rörelse. Jag beslöt mig för att ägna mina återstående dagar åt studiet av Mars.