United States or Greece ? Vote for the TOP Country of the Week !
Knappt förnummit hade Ciaslaus Denna fadrens maning, när han skyndsamt Samlar stora härar, hurtigt fotfolk, Och Dalmatiens snabba ryttarskaror. Men ett ädelt råd gaf fadren honom: "Ciaslaus, medtag härens kärna Och gå modigt mot Kroatiens söner! Är dig himmelen och lyckan gynnsam, Så att banen Selimir blir slagen, Bränn då inga städer, inga byar, Och försälj ej dina fångna slafvar!
Och han störtar sig i böljans sköte, Hinner ändtligt till en kulen klippa, Klättrar upp, och, himmel! utan fasa Hvem förmått den gamles straffdom höra Midt i hafvet, på den kulna klippan: "Ciaslaus, o min son, min älskling, Som så länge jag af himlen tiggde Och som, ändtligt mig af himlen unnad, Grymt din faders hufvud eftertraktar, O, vik från mig, o, vik fjärran från mig!
Nu mot honom resa sig hans härar, Därför att ej han som Ciaslaus Gett dem lof att rika slott föröda, Öda altaren och kyrkor, icke Gett dem lof att skända Kotars döttrar Och de arma slafvarna försälja. Vrede taga de från honom kronan Och till konung Ciaslaus välja.
Länge var det ej, förrn banens krigshär, Selimirs, liksom en vind förspriddes; Men, med glömska af sin fars förmaning, Nederbrände Ciaslaus städer, Tog med plundring rika slott, lät grufligt Stor och liten öfver klingan springa Och som skänker delte åt sin krigshär fångna slavar. Konung Radoslaus Snart och villigt fått det flacka Kotar Under spiran åter; men, o öde!