United States or Angola ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och ren i närmsta skog såg jag ett par Af turturdufvor. I den glesa toppen Af ett förtorkadt träd de suto båda Med näbb vid näbb, men rundtomkring var lugn. Jag stannade; för mig var skådespelet Så outsägligt ljuft. En glädjetår Steg i mitt öga, men den hann knappt falla, Förrän en hök kom obemärkt och tog Den ena dufvan; under klagoljud Försvann den andra bäfvande bland träden.
Hans trogna vänner förstodo detta och öfvervägde saken sinsemellan. "Ser det icke ut, som om Gud nu ändtligen ville uppfylla vårt hjärtas önskan, Frumentius?" sade den yngre brodern en dag med bäfvande stämma. "Aldrig under alla dessa år har jag upphört att känna längtan efter hemmet, och ibland har jag längtat såsom en försmäktande trånar efter den porlande källan.
Bröt jag dig, jag skulle ge dig, Gaf jag dig, jag skulle säga: "Nära drifvans kant, o flicka, Växte vårens första blomma, Som vid isen af ditt hjärta Blommar opp min trogna kärlek, Bäfvande för vinterkylan, Men ej kväfd af den, ej skördad." Flickan satt en sommarafton, Speglande sig själf i källan: "Gode Gud, hvad jag är vacker!
Räknade äro lifvets stunder, Äfven för oss de fyllas en gång. Farväl!" Bort vandrade siaren lugn. Men in med kungabarnen en tärna kom, Nalkades drottens tron och lyfte Båda i tystnad sakta på fadrens knän. Ej jublade kämparne mer, Ej gick kring laget skummande hornets fröjd; Tyst som en grift var salen, tysta, Bäfvande blickar lefde kring Fjalar blott. Val skulle han göra.
I bäfvande tystnad Löste hon kappan, blottade ljuft sitt lockiga hufvud, Ordnade dräkten och smög till systerns, den älskades, sida. Men med en suck omsider begynte den ädla majorskan: "Kom, Augusta, och se jultidningar, läs, hvad oss posten Hämtade nyss. O, låge din arma moder i grafven!
En stjerna blickade klar från fästet och Kalmatar nedsjönk på knä, men hon bad icke, ty hon kände ej bönens ord. Och i det hon knäböjde, då kom han den Mäktige för hvilken den gamle måste vika. I bäfvande glädje fattade jungfrun en fåll af hans skimrande hvita klädnad och böjde ned sitt hufvud.
"Djefvul, du skall åtminstone ej vinna på min undergång". Han går ned i rummet der de unga tärnorna bäfvande slutit sig tillsamman, utan att rätt veta hvad som föregår. "Sköna tärnor, hvart vi resa, det veten J alla. J veten hvad som väntar eder i Stambul. Hafven i hört sagorna ur tusen och en natt, hafven J hört omtalas det herrliga lif den sköna förer i en mäktig mans harem?
Sin flykt Har kullens gäst, den bäfvande, slutat. Kom, ljuf är kvällen, svalare rör dess fläkt Kring skuldrorna ren min fladdrande lock. En sång mig sjung, tills månen i österns port Står mild och lyser hedarnas stigar. Du sjöng Oihonnas köld och dess offer sist. Jag älskar ej sorg, sjung gladare nu!"
Så han ropte, och gladt i den sextonårigas hjärta Tändes en aning. Skyndande, utan att söka en omväg, Sprang hon i snön tvärsöfver och kom till sin fader på trappan. "Hvem är den komne?" frågte med bäfvande stämma hon. "Fader, Skynda då, säg mig det, plåga mig längre ej; o, om min gissning Sviker, förgås jag af sorg. Är det möjligt, att Adolf är hemma?"
Dock är du den, som fordrar af hans fader nu Hans kungamakt, af honom själf hans framtids glans. Ej äger han i denna stund en fiende Mer fruktansvärd, mer hotande än du; och dig, Dig vill han rädda, aktande hvad rättvist är För gudar och för mänskor mer än eget väl. Så följ hans råd; ej kunde den, som bäfvande Nu räknar hvarje ögonblick, du dröjer här, Ej kunde jag, din moder, dig ett bättre ge.
Dagens Ord