United States or Botswana ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det svindlade till för honom, och hans ögon sågo bara var sin virvlande gnista. Men när han blundade, såg han fadren, den okrönte konungen, på bår. Och under båren, under själva bårtäcket, letade han efter något. Det var så tungt, att han måste lägga sig ned och taga om det med båda armarna för att draga fram det på golvet, och han hade mycket bråttom.
Jag har bråttom, sade Spöqvist och såg på sitt ur, många angelägna ärenden vänta på mig där hemma... För tusan, ropade patronen, du ämnar väl icke lämna mig? Din närvaro är alldeles nödvändig, Spöqvist. Nåja, jag vill då stanna här, ty vad gör man icke för en vän?
Han hade så bråttom att komma i väg på morgonen, att han inte hann knäppa alla sina knappar förrän han var ett gott stycke från hemmet. Det var kallt, knastrande kallt. På sätt och vis sörjde han över att det frusit så skarpt. Kanske strömfåran redan var säker. Han tänkte inte så mycket på att han och Kalle skulle berövas vågspelets ära.
Han hade för en tid sedan skilt sina affärer från faderns och höll på att bilda ett bolag. Plötsligt kände Tomas, att någon tog honom under armen; det var Anton Recke. De följdes åt ett stycke uppåt Drottninggatan; Recke hade bråttom och mera sprang än gick.
Hon såg mycket ond och allvarlig ut. Hon hade så bråttom att bli fri från kapotthatten att hon glömde lösa upp hakknuten. Är du uppe ännu, pojke? Han såg på henne med en blick, som tiggde om ett svar, ett enda svar, ett ja eller nej. Ja satt och läste, svarade han lågt. Läste så här dags! Klockan är ju över elva. Hon sade ett kärvt god natt utan att ens kyssa honom.
Tomas stod och skruvade på sig. Pastorn märkte det slutligen, och hans ansikte återtog hastigt sitt vanliga uttryck. Jag ser att du har bråttom, sade han småleende. Adjö, hälsa din far! Och han gick långsamt bort och satte sig att drömma på en av sofforna, mitt i det blida solskenet. Tomas tog vägen genom en av de gränder, som föra ned till Roslagstorg. Han var ännu förvånad.
Vilken båt skulle han välja? En herre, som hade mycket bråttom, hälsade på honom vänligt och familjärt. Tomas besvarade hans hälsning artigt, förstrött. Det var häradshövding Ratsman; han såg fet och glad ut och hade en ljus halsduk, och han steg ombord på Lidingöbåten, just då den lade ut. Han bodde icke på Lidingön utan i Vaxholm, men han skulle väl hälsa på några bekanta...
Tror du att det går att stänga ute dånet och larmet från kanoner och granater. Författaren reste sig och sade: Ni upptar min tid, jag har bråttom, säg fort vem ni är. Den besökande smålog: Min fader var Klokheten och min moder var det Praktiska Förståndet och själv är jag Tidens barn. Det låter underligt men kanske du förstår vad jag menar.
Varför han I så bråttom? Rörelsen är måhända skenbar, och det tjänar då till intet att fjäska. Och då Petros med en kraftig stöt befriade sig och Klemens från Kimons tag, så att denne tumlade till marken, ropade han med hela styrkan av sina lungor: Mördare, rövare! Hjälp, hjälp! Alla goda medborgare hit!
Men statsgöromålen, ve mig, statsgöromålen! Prokonsuln såg sig om och gav ett tecken åt en man, som stannat i hans grannskap. Stackars Annæus! Jag vill icke uppehålla dig. Sköna! Din åsyn är min lycka, men det är sant, att jag för tillfället har bråttom ... och även du bör skynda, ty där ser jag redan biskopen och klerkerna. Eusebia blickade ut genom palankinen.