United States or Mexico ? Vote for the TOP Country of the Week !


Icke äger jag som andra Fader, som vid namn mig nämner, Moder, som sitt guld mig kallar, Broder, att min börda bära, Syster, att mig stundom smeka. Där jag andras hjordar vallar, Högt berget, djupt i skogen, Dagen ut fria fältet, Där är skäggig gran min fader, Björken, böjd af år, min moder, Broder är mig bruna trasten, Markens bleka lilja syster.

Att kalla mig stackare! Du amman! Kan man tänka sig. Se'n hon satt i sig en flaska af mitt portvin, bär hon sig åt det viset. Ge sig i väg till sin smuts, derifrån hon kommit. Det blir visst närmaste rännsten. Eller också sina knän att be om förlåtelse. Det gnistrade till i Nadjas bruna ögon. Hon rodnade och bleknade af sinnesrörelse. Förlåtelse! Jag be om förlåtelse? Jag!

Lotta Bergström framställde sin fråga med ett oförställdt uttryck af förvåning i sina bruna ögon, att Greta kände sig riktigt besvärad och nästan ångrade hvad hon sagt. Slutligen svarade hon dock med en liten knyck nacken: "Det passar inte, för jag är en fin flicka och går i en riktig skola i sta'n, och du du bara traskar i folkskolan." "Jaså, adjö fröken."

Alla möbelöfverdrag och draperier voro af ljusgult bomullstyg, i en stor hvit kakelugn brann en brasa af sprakande tallved, ett rödt sken upplyste pianot i andra ändan af rummet, unga fröken satt med ryggen åt Nadja, som endast såg hennes långa bruna flätor och och rundningen af hennes kind. Herr Atte sjöng en tysk vals. »Du hast Diamanten und Perlen, hast alles, was Menschenbegehr...