United States or Singapore ? Vote for the TOP Country of the Week !
Och jag skall döma dig efter den lag som gäller för äktenskapsbryterskor och blodsutgjuterskor, och skall låta dig bliva ett blodigt offer för min vrede och nitälskan. Och jag skall giva dig i deras hand, och de skola slå ned dina kummel och bryta ned dina höjdaltaren, och slita av dig kläderna och taga ifrån dig dina härliga smycken och låta dig ligga naken och blottad.
Hon trodde nu också, att Hedström hade rätt: denna kyliga skepsis, detta forceradt hånfulla i hans väsen var endast ett yttre skal, bakom hvilket han förskansade sig för att skydda ett ömhudadt och blödigt sinne emot lifvets nålstyng. Men detta skal hoppades hon så småningom få att smälta genom värmen af sin tillgifvenhet.
Hans ögonmärke under striden var motståndarens strupe, och han hade lyckats att få tag omkring denna, när Krysanteus äntligen trängde sin ryslige fiende mot stadsmuren och med en våldsam stöt krossade hans huvud. Simon föll, ett blodigt lik, till hans fötter. Klemens hade under striden återvunnit sitt medvetande.
Ingen ovän hade funnit stället, En fientlig fot ej trampat spången, Som dit ledde; bud om blod och strider Gaf blott korpen, ropande från molnen, Eller gladan, som satt mätt i granen, Eller vargen, som med blodigt byte Sökte hedens skymda klyftor åter. Men i pörtet vid det långa bordet Satt en lördagsafton sorgsen värden, Hvilande från veckans vedermödor.
"Hvem har mullbestänkt din tröja, Du, min käcke son?" "Hästens hofvar, hästens hofvar, O min moder kär!" "Hvaraf är ditt svärd så blodigt, Du, min käcke son?" "Bloden är min enda broders, O min moder kär!" "Säg, hvart ärnar nu du färdas, Du, min käcke son?" "Långt, långt hän till andra länder, O min moder kär!" "Lämnar du din gamle fader, Du, mils käcke son?"
Af mod, af kraft, af guldren tro och heder Fanns nog, men ordnarn borta var. Den man, som tändt vårt hopp i nödens tider, Som fört i hundra blodigt sköna strider Sin tappra björneborgska skära an, Han skulle nu ej se dess sista öden, Hans veteraners lugna gång mot döden, Den skulle slumpen leda, icke han.
Och tyvärr var denna icke av övergående slag. Uppträdet i grottan hade givit sista stöten åt ynglingens länge vacklande förstånd. Klemens var svagsint. Den följande dagens sol fann icke mer Simon på pelaren, varifrån han så länge hälsat hennes uppgång. Den gamle Batyllos, vandrande om morgonen över fältet, såg honom ligga med krossat huvud och blodigt ansikte bredvid stadsmuren. Han var död.
Nära vägen ur en skyl på åkern Tittade en gosse fram och, varsamt Vinkande med handen, ropte sakta; "Gå ej ditåt, ty du är förlorad; Fienderna rasta där i gården. Sex de voro, förde långa pikar, Och den grymmaste och största ryttarn Bar ett blodigt hufvud fäst på piken." Endast snabbare gick Tomas framåt. Men på dörren till den främsta stugan Såg han brodrens kära hufvud spikadt.
Han visste, att alla fruktade honom och hans blanka knif, och att första stadiet i hans rus alltid ingick med dansen... Om han vid det laget fick ännu litet till, så blef der slagsmål, det visste han, och blodigt handgemäng. Man hade alltid ett par af männen i »stugan» på måndagen, de lågo der förbundna och i sårfeber... Stundom måste de föras till staden, till polisen. Jaska hade »märkt» dem.
Här, med sol, med haf och med jord till vittnen, Skall han stå och döma emellan oss." När han sagt det, syntes Hjalmar. Ensam Kom han klippornas stig uppför, Ej som fordom strålande, vapensmyckad, Men med blottadt hufvud och utan sköld. Blekhet i hans anlet låg, lik skenet Öfver drifvan en månklar natt; Dyster var han själf som en syn ur grafven, Och i handen bar han ett blodigt svärd.
Dagens Ord
Andra Tittar