United States or Antigua and Barbuda ? Vote for the TOP Country of the Week !
Det är ett arbete, som när som hälst jag åter kan ta vid. Guds milda lära här jag tecknar upp i enkla ord för folket, och så länge Hans andes frid bor i min själ, förmår all världens strid mig icke däri störa. STÅLARM. Ett godt och nyttigt verk! Dock synes mig ni orätt gör, herr bisp, då så ni drager ert snille bort från statens ärender, som nu behöfva krafter mer än nå'nsin.
Du kastar dristigt dina tärningar, bisp, mumlade Valdemar mellan tänderna och höjde sedan något rösten. Spela, mina musikanter, en sista gång för helge Erik. Gå sedan hem till välbehövlig vila, ty i morgon vid min avfärd skola ni också spela. Eller säger inte David om sin gud: lovsjunger honom till cittra och harpa, lovsjunger honom till puka under dans!
När de kommo tillbaka in i kapellet, fattade Fulco plötsligt om hans handlove. Gud är över mig och mitt verk, och folket är med mig, viskade han sakta. Vill du ännu försöka att rädda din krona, så lyd. Du ämnar bryta upp redan i morgon. Men vart? Till din primas, bisp, för att få hjälp. Till Lund går färden. Nej, längre. Du menar? Den helige fadern vistas i vinter i Lyon. Gott!
STÅLARM. Ers vördighet, jag är för litet bisp, för att för det där kalfskinns-pergamentet, som I Upsala präster skrefvo hop, uppoffra öfvertygelse och ära. Jag trodde på min Gud, förr'n det fans till, och än jag hoppas, han mig skydda vill. Den kung, han gifvit svärdet uti hand jag strider för till lifvets sista rand. ERIK BRAHE. Ett sista ord. STÅLARM. Jag underhandlar ej.
Jag skyndar till vår krigshär att den föra mot honom ut. Farväl om ej vi råkas igen, tryck Johans hand på mina vägnar! STÅLARM. Farväl, herr bisp, ni hör, jag måste skynda. Sjunde scenen. Den, som i leken gått, får leken tåla, den, som har gripit svärd, med svärd förgås; Gud styre alt! Hvar var jag nu igen? Slut på andra akten. Till vänster en kanonglugg, bredvid den en knekt med brinnande lunta.
I många kyrkor ute i bygderna få de bränna tran i stället för olja, ja, kalken är i månget fattigt tempel av trä. Men här hos dig dricks porsölet ur silver. Har jag förbrutit mig, når mig nog mitt straff, svarade Valdemar. Det kostar mig kanske min krona, bisp, men mutor har jag inte ens för helgonen. Jag kan blott fråga: till vem skall nu jag lämna nycklarna, när jag far bort? Glimma gick fram.