United States or Vatican City ? Vote for the TOP Country of the Week !


I detsamma öppnades dörren, och en storväxt gosse femton år kom in. Han stannade i dörren, när han såg systrarnas bedröfvade ansikten. "Hvad står här?" frågade han, men fick i detsamma ögat sin vackra bibel, som låg bordet, sönderrifven och förstörd. "Hvem har gjort det?" frågade han, medan vredens rodnad steg upp i hans ansikte.

hon sade; och glad bortskyndade tärnan till kvällens Nöjen, och ensam blef med sitt barn den bedröfvade modren. Tyst satt länge den ädla och lät sin irrande tanke Hopplös svärma omkring, än lockad af flyktade fröjder, Än af en framtids anade kval, blott stundom till stilla ` Klagan förledd, hon sjöng att söfva den vaknande späda.

Vi äro nedstämda, men sörja ej. Vi äro bedröfvade, men knota ej. Vi tacka Gud, som låtit en rikt begåfvad, ädel och kärleksfull man födas till ett barn af det finska folket och unnat honom ett långt, verksamt lif till vårt bästa. Lika litet som den enskilde individen, lefver ett folk af bröd allena.

Läs ett stycke i Moore eller Irving, läs om Alhambra, O, och ditt hjärta drömmer ej mer om blod och om bojor, Fruktar väl snarare blott, att den älskade, rusig af fröjder, Glömmer sitt hem och sin lilla bedröfvade blomma i norden.

Sången klingade obeskrifligt skönt, ty julängeln sjöng med. Han satt där mina grenar voro tätast och fröjdade sig innerligt. Ja, jag kunde ännu berätta mycket om denna glada familj, där den innerligaste kärlek rådde mellan alla familjemedlemmarna, ty vi ha ju delat julfröjden med hvarandra ända tills i går. Och voro alla bedröfvade att nödgas skiljas vid mig.

Tänker hon icke den glädje hennes moder skulle känna, om hon visste att hennes dotter skall uppnå den högsta jordiska lycka hon för henne kunnat drömma. Nej, Vali sitter dyster, tyst som en marmorbild. Omkring den sorgsna röres den gamla negrinnan Fatme. Hon pratar och vill roa den bedröfvade sköna. Hon prisar hennes fägring, hennes lycka.

Men icke alla de små granarna, som vind och solsken hälsat i går, funnos i dag kvar sluttningen. Solen lät därför blicken sökande spana omkring, och slutligen fann hon de saknade, ett helt sällskap, som stodo där resfärdiga. De sågo likväl icke alls ledsna och bedröfvade ut, nej, de voro lika gröna och friska som sina syskon, hvilka ännu hade sina rötter i den frusna marken.

Den vänliga systern Kom i sitt ömma bekymmer, att se och trösta den sorgsna. Leende trädde hon in, men hon dröjde och låtsade vredgas, När af skymning blott och af dyster stumhet hon möttes. Och talte hon, bannande mildt den bedröfvade systern: "Älskade, sitter du här som en skugglik vålnad i grafven, Enslig och gömd, o, skrämd snart kunde jag fly vid din anblick.

Vid midnattstid återvänder han och meddelar sin till döds bedröfvade hustru hvad han lyckats utröna sin forskningsfärd. Den hemlighetsfulle krymplingen uppdagades vara före detta timmermannen Johan Amos Fält.

Ja, det fanns hos dem en egendomlig, aningsfull väntan, som de andra träden saknade. Och den gyllene solstrålen frågade: "Ni äro väl mycket bedröfvade för att ni måste bort från skogen, bort från bröder och systrar, bort från den blåa himmeln, från luft och sol?" "Bedröfvade? Nej, vi äro däremot mycket glada; ty vi skola skåda människornas julfröjd."