United States or Antigua and Barbuda ? Vote for the TOP Country of the Week !


Se, han har med sig sin lön, och hans segerbyte går framför honom. Han för sin hjord i bet såsom en herde, han samlar lammen i sin famn och bär dem i sitt sköte och sakta för han moderfåren fram. Vem är det, som mäter upp havens vatten i sin hand och märker ut himmelens vidd med sina utspända fingrar? Vem mäter upp stoftet jorden med ett tredingsmått?

Hans dräkt var, som nämnt är, brun och i tyget grov men likväl skuren, som om den förfärdigats av en moder, stolt över sitt barns skönhet. Var det pestgossen? Nej, han bar icke den hemska räfsan... Nej, han var ej en skenbild utan en liten varelse med människoblod i ådrorna. Vem är du? frågade patern och lyste med lampan främlingen. Jag heter Sorgbarn.

Där låg med grefve Douglas död Hew af Montgomri, sir; Den tappre David Lewdal, Hans systerson, låg där. Med honom Karl af Murrey, Som ingen fotbredd vek, Hew Maxwel, ock en lord af land, Med Douglas låg där blek. Vid gryningen man bar dem bort björk och hasselträn, Och mången änka kom med sorg Och bar sin make dän. O Tiwedal, du klaga , Northumberland, ej le!

Tänk Jesus Kristus, som är uppstånden från de döda, av Davids säd, enligt det evangelium som jag förkunnar, och i vars tjänst jag jämväl utstår lidande, ja, till och med måste bära bojor såsom en ogärningsman. Men Guds ord bär icke bojor. Därför uthärdar jag ståndaktigt allting för de utvaldas skull, det att också de vinna frälsningen i Kristus Jesus och därmed evig härlighet.

Han bar tvärsittande, uppviken hatt och grå kappa Edmée kände honom strax, snart hon fick öga honom. Det var Förste Konsuln själv. Han red tätt upp till henne och höll stilla hästen. Ett ögonblick talade ingen av dem de andades bägge häftigt efter den hetsiga ritten. Han böjde sig ned och klappade mekaniskt hästen halsen.

Hettan var qväfvande och skulle ha dödat mindre härdade naturer. Stilla och tyst försiggick behandlingen. Sträng ordning hölls i badstugan. Ingen talade. Gårdens öfverhufvud befalde nu och litet mer »bad» ugnen. En stark jänta skötte tjensten som baderska. Kring de breda höfterna bar hon en grön yllekjol och hufvudet en virad duk i gul skiftning.

Dit, där de ljusa murar stå Med fridens helga kors uppå, Dit, där den gyllne tegen är, Som evighetens skördar bär. En konung syns den gamle mig Vid slutet af sin lefnads stig, Vid målet för sin långa färd, segerrik, afundsvärd. Hvar storm af tiden ren sig lagt, Hvar granne vördar glad hans makt, Och villan djärf, passionen yr Långt från hans tysta rike flyr.

Flickan tog fram ett tidningspapper, svepte den döda råttan däri och lade henne i lådan. Hon är allt söt ändå, stackars lilla råtta, sade gossen. Flickan tog lådan och bar den över bron ut åkern. Hon satte ned kistan och började gräva i jorden. Varför ska hon begravas? frågade gossen. För det är synd om'na, sade flickan. Ska vi ösa vatten henne? frågade gossen. Nej, det är bara när en döps.

När jag rent ut frågade om Popoffsky fanns i Paris, svarade han nej tvärt att lögnen föreföll mig uppenbar, och vi skildes åt. Här är att märka, hurusom denne dansk hade varit fru Popoffskys älskare tidigare än jag och att han därifrån bar agg över att hans älskarinna hade övergivit honom för mig.

Han blev ett plus till allt det David förut bar och ibland nästan dignade denne under bördan. Men han var icke alltid , han kunde vara skämtsam och mördande kvick, han var en besynnerlig kombination av helgon och förbrytare, av Franciskus och Panurges.